Under hela våren har förhandlingar pågått för att lösa den grekiska ekonomiska krisen. Greklands begäran om skuldlättnader fick tidigt ett blankt nej av EU-kommissionen, Europeiska centralbanken (ECB) och Internationella valutafonden (IMF). Den här så kallade trojkan har i praktiken kontrollerat Greklands och ett antal andra europeiska länders ekonomiska politik under de senaste sju åren.
Till slut ställdes förhandlingar om nya krislån till det skuldtyngda Grekland in och den grekiska regeringen meddelade frustrerat att det grekiska folket skulle få avgöra hur processen ska fortsätta. På söndagen skulle grekerna sålunda rösta nej eller ja till trojkans krav på nya skattehöjningar och nya löne- och pensionssänkningar.
Skrämselkampanj
61,3 procent av dem som deltog i omröstningen ställde sig bakom regeringens linje och röstade för att avfärda ytterligare nedskärningar utan skuldnedskrivningar. Detta trots en påtaglig skrämselkampanj som lanserades av EU, olika utländska regeringar (inte minst den tyska), näringslivet och de flesta grekiska partierna. De utländska aktörerna hotade med inställt stöd och ekonomiskt kaos om grekerna skulle rösta nej.
Också Greklands kommunistparti (KKE) mobiliserade mot vänsterregeringens förslag att rösta ”nej”, om än med argumentet att Grekland egentligen borde lämna EU helt och hållet. KKE uppmanade därför sina sympatisörer att lämna ogiltiga röster på söndagen.
Historisk seger
– I dag firar vi demokratins seger, sa Greklands premiärminister Alexis Tsipras på söndagskvällen.
– Vi har visat att demokratin inte kan utpressas. Vi har också visat att folket kan stå ut med och övervinna de största svårigheterna.
Grekland är inte det första landet i Europa som har tvingats av trojkan att genomföra nedskärningar som visat sig skada de berörda ländernas ekonomier. Trojkans sparbud har lett till stagnation, massarbetslöshet och sjunkande levnadsstandard för miljoner. Men aldrig tidigare har folket fått säga sitt om nedskärningarna. Vilka konsekvenser den grekiska folkomröstningen kommer att få är i skrivandets stund oklart.
Eftersom en grekisk statsbankrutt skulle kunna inleda en process som riskerar att sluta med sammanbrottet av eurozonen är det sannolikt att EU:s finansministrar, som sammanträdde efter denna tidnings pressläggning, är intresserade av någon sorts kompromiss som tillåter båda sidorna i den segdragna konflikten att behålla ansiktet. Detta är också i Greklands intresse. För att underlätta en kompromisslösning avgick Greklands finansminister Gianis Varoufakis något oväntat på måndagen