Landstinget i Västernorrland saknar en kvarts miljard. ”Ett dråpslag för Ådalen” är ett uttryck som använts för att beskriva situationen. BB i Sollefteå riskerar försvinna. Likaså sjukhuset. Socialdemokratena i Västernorrland styr landstinget tillsammans med V och MP. De båda stödpartierna är kritiska till sparförslaget. Samtidigt har även socialdemokratiska landstingspolitiker från Kramfors och Sollefteå reserverat sig mot förslagen. Det är i dag oklart hur situationen ska lösas.
Men Västernorrland är långt i från ensamt om att tvingas till besparingar. I minst åtta landsting har det genomförts eller planerats att genomföras besparingar i år.
– När SKL (Sveriges kommuner och landsting) gjorde prognoser för hur det skulle se ut har det visat sig att det inte stämmer med verkligheten. Det ser mycket, mycket värre ut. Sveriges landsting går jättedåligt just nu, säger Anna Hövenmark, vänsterpartistisk landstingspolitiker och ledamot i SKL:s styrelse.
Förlorare i skatteutjämningen
Landstinget i Norrbotten saknar hundratals miljoner i sin budget.
– Vi har haft en förändring av skatteutjämningssystemet där Norrbotten har varit en av förlorarna. Det slår igenom fullt ut nu, säger Glenn Berggård, vänsterpartistisk vice ordförande i landstingsstyrelsen.
Glenn Berggård säger att man troligen kommer att höja landstingsskatten för att möta de ökade kostnaderna. Dessutom planeras besparingar.
– Kostnadsutvecklingen i landstingen är ganska stor jämfört med hur intäkterna påverkas.
Skulle det behövas större statliga bidrag?
– Ja, det vore önskvärt.
Även i Västerbotten är läget tajt.
– Utvecklingen i vården går ibland snabbare än vad vi kan skjuta till medel, säger Peter Olofsson, socialdemokratiskt landstingsråd.
Vården kostar mer
Men vad är det då som gör att det går så dåligt för landstingen? Det ändrade skatteutjämningssystemet, som den tidigare borgerliga regeringen införde, är en delförklaring.
En annan är personalbristen, särskilt när det gäller specialistsjuksköterskor. Vilket har lett till dyr hyrpersonal.
– Vi har haft en situation i åtta år där utbildning inte har varit prioriterat, utan i stället skattesänkningar, säger Peter Olofsson.
– Det fanns knappt hyrsköterskor för fyra år sedan, säger Glenn Berggård.
Men han lyfter också fram en annan faktor som sällan diskuteras: utvecklingen på det medicinska området har gått framåt. Det gör att många kan erbjudas bättre vård och bli friska från sjukdomar som tidigare var obotliga. Det är väldigt positivt men gör också att kostnaderna för sjukvården ökar.
– Det finns behandlingar som kostar över en miljon per år för en enskild patient. De möjligheterna hade vi inte för tio år sedan, säger Glenn Berggård.
Peter Olofsson håller med:
– Vi kommer nog aldrig att komma i situationen då pengar räcker till allt. Jag vet inte om jag skulle vilja det heller, det forskas hela tiden och kommer nya mediciner. Det är jag stolt över att vara en del av. Men jag tycker det behövs en bredare dialog om hur finansieringen ska se ut.
Anna Hövenmark tror att privatiseringsvågen har haft betydelse, men också förhållandena mellan stad och landsbygd. Av de landsting som står inför nedskärningar är flera av dem glesbygdslän.
– Det finns ett bekymmer med att vi har en sådan urbanisering av Sverige. Om man tittar på Norrbotten, som jag tillhör, så kan man se att vår kostnadsnivå per medborgare är högre än övriga landsting. Där kan jag tycka att staten sviker.
– Vi har haft skattesänkningar för hur många miljarder som helst och jag tycker inte att dagens regering gör så mycket för att få tillbaka de pengarna.
Regeringen har annonserat en extra miljard till landstingen för 2016.
– Men det är inte mycket pengar. Om det bara är för ett år är det inga pengar alls, säger Anna Hövenmark.