I Sverige avskaffade högern avdragsrätten för fackföreningsavgift och a-kassa 2007. I Danmark gick den tidigare borgerliga regeringen under Lökke Rasmussen inte lika långt, men sänkte med stöd av Dansk Folkeparti avdragsnivån.
Den återställdes av den socialdemokratiska regeringen förra året. Från att ha kunnat dra av för avgifter upp till 3000 kronor om året är nu den summan 6 000. Mellanskillnaden motsvarar en skattesänkning på cirka 900 kronor för dem med höga fackföreningsavgifter.
Och högerpartiet Venstre har velat minska avdragsmöjligheten igen. För statskassan skulle det handla om en halv miljard per år.
För många fackföreningsmedlemmar, med låga avgifter, blir det i praktiken ingen skillnad. I Danmark finns flera så kallat gula förbund, vilka inte erbjuder kollektivavtal utan viss juridisk service och försäkringar, och som således är billigare. De högre medlemsavgifterna råkar dock gälla för cirka 1,3 miljoner medlemmar i flera LO-förbund som anses mer röda och vars verksamhet liknar de svenskas.
De senaste dagarna har flera av Venstres nedskärningsförslag uppmärksammats i debatten. Det har fått Venstres viceordförande Kristian Jensen att delvis backa och uttala att man inte tänker röra avdragsrätten. Någon dag senare justerades detta till att gälla under villkor att berörda fackförbund själva sänker sina avgifter och effektiviserar sin verksamhet.
– Kan vi få till ett avtal med fackföreningarna där man lovar sänkta avgifter, så minskar också avdragen liksom utgiften för staten, sade Jensen till Jyllands-posten.
Han vill att frågan tas upp i de återkommande trepartssamtalen mellan regering, fack och arbetsgivare.
Jensens uttalande har i sin tur väckt ny kritik. LO:s ordförande liknar det vid politisk utpressning och statsministern Helle Thorning Schmidt (s) påminner om att Venstre för inte alls länge sedan kallade avdraget för ”blodspengar”.
Märkligt att Venstre med kirurgisk precision enbart vill förstöra för löntagardelen inom den danska modellen, säger danska Kommunals ordförande Dennis Kristensen.
Opinionsläget inför valet den 18 juni är extremt jämnt. På måndagen presenterade nyhetsbyrån Ritzau en sammanställning av 15 olika opinionsmätningar, som sammantaget gav de borgerliga partierna 51,2 procent.
Jämfört med valet 2011 ligger Socialdemokraterna lite plus, men vänstern ligger sämre till. I sammanställningen har Socialistiskt Folkeparti 5,7 procent (2011 – 9,2) och Enhetslistan 8,4 procent (2011 – 6,7). Dock har Enhetslistans partiledare Johanne Schmidt-Nielsen erövrat stor personlig popularitet och är enligt andra opinionsundersökningar den partiledare som gjort bäst valrörelse av alla.
Uppemot 30 procent av väljarna bestämmer sig först sista veckan, varav en tredjedel först på själva valdagen.
