– Om det är svårt att lämna EU? Nej, inte nu längre. Förut fanns ingen särskild artikel att förhålla sig till, men genom Lissabonfördraget infördes regler för hur man ska gå tillväga, vilket gör det betydligt enklare att träda ur.
Det säger Göran Lysén. Han är professor i folkrätt vid Uppsala universitet, med formell EU-rätt som ett av sina specialområden. Han berättar att bestämmelserna för vad som gäller när ett medlemsland vill lämna EU står skrivet i Lissabonfördragets artikel 50.
Det första steget innebär att medlemslandet skickar en anmälan om utträde till Europeiska rådet, EU:s högsta beslutande organ, som består av dess ordförande Herman Van Rompuy, medlemsländernas stats- eller regeringschefer, och EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso.
Efter att anmälan har kommit in tar Europeiska rådet fram riktlinjer, som i sin tur ligger till grund för det utträdesavtal som EU ska förhandla fram tillsammans med medlemslandet. Där ska villkoren för den fortsatta relationen framgå; till exempel hur olika bidrag ska avvecklas och om landet får fortsatt tillgång till den inre marknaden eller inte.
– I Sverige tror jag att det skulle vara aktuellt med en modell som påminner om den i Norge eller Schweiz. Då deltar man exempelvis i en stor del av handeln, har ett visst mått av fri rörlighet för personer, och är med i aktiva utbyten på forskningsområdet, säger Göran Lysén.
Problem på nationell nivå
Det färdiga utträdesavtalet ska sedan godkännas av en kvalificerad majoritet av EU-parlamentet. Detta innebär att en majoritet av medlemsländerna måste rösta för förslaget, och att minst 260, av totalt 352 röster, är för avtalet.
När utträdesavtalet har godkänts så ersätter det Lissabonfördraget. Om inget avtal har upprättats, senast två år efter det att anmälan om utträde har kommit in, upphör ändå landets medlemskap i EU. Landet är då inte längre skyldigt att tillämpa EU:s fördrag med alla förordningar och direktiv.
– Enligt bestämmelserna i EU-fördragen är det som sagt ganska lätt att lämna EU. Problemen ligger snarare på nationell nivå, eftersom varje land måste träda ur i enlighet med sina egna konstitutionella fordringar, säger Göran Lysén.
Ett utträde från EU kräver därmed, för Sveriges del, först en ändring i regeringsformen. Där står det nämligen skrivet att ”Sverige är medlem i Europeiska unionen. Sverige deltar även inom ramen för Förenta nationerna och Europarådet samt i andra sammanhang i internationellt samarbete”.
– Ett svenskt EU-utträde kan därför bli en långdragen process med folkomröstning och en grundlagsändring. Regeringen får nämligen inte skicka iväg en anmälan om utträde utan riksdagens godkännande, säger Göran Lysén.
EU
Sedan det dåvarande Europeiska gemenskaperna, EG, bildades år 1967 har inget medlemsland begärt utträde. Däremot finns ett exempel på ett regionalt utträde. Efter en folkomröstning år 1982 begärde Grönland att få lämna EG, vilket beviljades tre år senare.
I dag är Grönland associerat till EU som ett av unionens ”utomeuropeiska länder och territorier”, bland annat med ett särskilt fiskeavtal. Andra exempel på områden med liknande status är Falklandsöarna, Aruba och den franska ögruppen Saint-Barthélemy.