”V:s stopp för vinst går på en nit”. Rubriken för artikeln i lördagens Dagens industri är närmast hånfullt glad. På ettan syns en ledsen Jonas Sjöstedt under orden ”Nej tack, Sjöstedt” i stora tydliga bokstäver. Det verkar som om borgerligheten har hittat ett sätt att stoppa förslaget om att stoppa i vinster i välfärden nu. Och de verkar nöjda med det.
Enligt artikeln i Dagens Industri anser inte Alliansens partier att Decemberuppgörelsen innefattar uppgörelsen om begränsning av vinster i välfärden och de kommer aktivt att försöka fälla den. Sverigedemokraterna låter genom sin ekonomiskpolitiske talesperson Oscar Sjöstedt också hälsa att de ”vill ha privata alternativ”, ”så om det kommer ett paket som slår undan benen för den privata marknaden kommer vi inte att ställa oss bakom den. Vi skulle föredra att man begränsade vinstuttaget genom ökade kvalitetskrav.”
”Det är inte en budgetfråga och vi tänker inte acceptera att de avvecklar valfriheten i svenska välfärdssystem bara för att de är överens med Vänsterpartiet om detta”, säger Ulf Kristensson, Moderaternas ekonomiskpolitiske talesperson.
Antagligen var det för bra för att vara sant. Sverigedemokraterna etablerar sig allt mer som ett högerparti också i ekonomiska frågor och att en skadskjuten borgerlighet skulle ta varje chans att gå utanför den snävaste ramen av överenskommelsen var väntat. Frågan har egentligen, som Jan Björklund nu också påpekar, hela tiden varit beroende av hur Sverigedemokraterna sätter ner foten i frågan. Nu verkar den foten vara nedsatt.
För Vänsterpartiet är det ett allvarligt bakslag. Det var här krutet var lagt och det var här segern skulle hämtas hem. Även om partiet i förhandlingarna påverkade många andra delar av budgeten var detta den övergripande profilfrågan som skulle vara kronan på verket efter en skicklig förhandlingsrunda. Nu kan den också vara borta.
En högermajoritet finns uppenbarligen kvar i riksdagen och Alliansen kommer alltså bara att släppa fram det som ligger exakt i vår- och höstbudgetarna. Utskottsinitiativ och utredningar tycker oppositionen sig fortsatt kunna rösta tillsammans med Sverigedemokraterna. Det är dåliga nyheter för både Stefan Löfven, som får sina uppgörelser skjutas i sank, och för Vänsterpartiet som framöver bara kan påverka budgetar, inte att häva sin profilfråga som de gjorda i höstas.
Vad som återstår är i så fall att låta utredningen fortgå, se på när förslaget faller i riksdagen och gå till val på vinstfrågan än en gång 2018. Det kan naturligtvis också ske tidigare om den här svaga regeringen trots allt faller innan valdagen.
Det låter sig möjligen göras men det är en mycket längre väg än vänstern hade hoppats på. Läget understryker också behovet för vänstern att utöka den politiska verktygslådan. Som det är nu känns det som att partiets framgångar och motgångar är alltför kopplat till ödet för denna fråga. Det är för riskabelt.