I Colombia betraktas det nya fredsavtalet som ”historiskt”. Avtalet undertecknades i förra veckan i Havanna av president Juan Manuel Santos och gerillans högste befälhavare, Timoleon Jimenez. Fredsförhandlingarna har pågått sedan oktober 2012.
– Jag tror inte att det är möjligt att underteckna ett slutavtal om det inte först finns en strikt överenskommelse för att upplösa de paramilitära grupperna, säger Enrique Santiago Romero, Farcs juridiska rådgivare.
Han är en spansk advokat med lång erfarenhet av väpnade konflikter i världen och med speciellt fokus på mänskliga rättigheter.
I en intervju med Flamman understryker han att det nu undertecknade avtalet ska uppfattas som ett regelverk för att reparera de skador offren har åsamkats av samtliga inblandade parter i den väpnade konflikten.
– Avtalet har som målsättning att göra slut på straffriheten. Det som kan noteras är att gerillan aldrig har åtnjutit denna straffrihet. Tvärtom. Den internationella domstolens rapport från 2012 visar att rättssystemet i Colombia alltid har tillämpats systematiskt mot Farc och ELN. Tusentals gerillasoldater sitter för närvarande fängslade, andra har stupat i kriget vilket är ett bevis på statens jakt på gerillan.
Mot straffrihet
– Å andra sidan understryker samma rapport att det finns en uppenbar underlåtenhet att förfölja och straffa statliga funktionärer så som militärer, poliser samt paramilitärer. Vad det nya avtalet har som mål är just att avskaffa denna straffrihet, uppger Santiago.
Han säger vidare att avtalet sätter offren i centrum och ger dem rätten till sanningen, rättvisa och skadestånd under de 50 åren av väpnad konflikt i landet.
– Ju mer sanning som grävs fram, desto mer skapas det en restaurerande rättvisa. Förövaren som underlättar att sanningen kommer fram, ges ett straff på fem till åtta år som kan tillämpas i sociala utvecklingsprogram i regioner som är eftersatta och övergivna (av staten). De personer som anklagas men inte erkänner och som överbevisas i sin skuld, kan i grova fall dömas upp till 20 års fängelse.
Paramilitärer slapp åtal
– Det är tolv år mer än vad ”Lagen om rättvisa och fred” gav paramilitärerna som rannsakades. Lagen infördes 2003 av den före detta presidenten Alvaros Uribe och slutade i total straffrihet. Man ska komma ihåg att denna lag bara har utfärdat tio straff som omfattat 150 av totalt 33 000 paramilitärer som demobiliserades. Enligt åklagarämbetet är paramilitärerna ansvariga för cirka 150 000 mord på civila.
Enrique Santiago är oerhört kritisk mot det existerade rättssystemet i Colombia och framför allt det korrumperade åklagarämbetet. I det nya fredsavtalet ställs åklagarämbetet åt sidan och en specialdomstol, fredsdomstolen, införs. Denna, säger Santiago, ska ha sammanlagt elva ledamöter varav fyra utses av regeringen, fyra av Farc, en från katolska kyrkan, en från FN och en från ett prestigefullt internationellt rättsorgan. Som komplement till fredsdomstolen skapas underorgan som ska förbereda de olika fallen.
Unikt avtal
Tidigare har en historisk kommission skapats som redan har levererat en historisk bakgrund på nästan tusen sidor. Det är tolv kända historiker som producerat rapporten som blev en obehaglig överraskning för regeringen och USA-ambassaden, som utpekas som orsaken till uppkomsten av den väpnade konflikten i Colombia. En sanningskommission står nu på tur att skapas.
Gerillans juridiska rådgivare slår fast att det nya avtalet är unikt.
– Till skillnad mot systemet för rättvisa för offren i militärdiktaturens Chile och den 36 år långa väpnade konflikten i Guatemala, ger avtalet offren i Colombia rätten att peka ut och aktivt delta i den kommande processen mot förövaren.
Men det är bara vad som står på pappret. För det finns en risk, säger Santiago och pekar på Chile, att generalerna och de intellektuellt ansvariga eller de som har tjänat på den 50 år långa konflikten i Colombia ingår en ”tystnadens pakt”. Den pakten infördes redan vid militärkuppen i Chile 1973 och bröts först efter 40 år. Och i Colombia är brotten och offren långt fler än i Chile.