Den kristna tidningen Dagen publicerar uttalandena under rubriken ”Antisemitism frodas i vänstern”. Det märkliga är att undersökningen som Forum för levande historia publicerat visar den direkta motsatsen. Det är iögonenfallande resultat eftersom det har talats mycket om vänstern och antisemitismen på senare tid: unga sympatisörer till SAC och Kommunistiska Partiet (tidigare Kpml (r)), det vill säga de kanske hårdaste kritikerna av Israel, är de minst antisemitiska. Det omvända gäller också: unga sympatisörer till de partier som är mest Israelvänliga är också de mest antisemitiska.

Där har ni ett scoop, eller hur! Alla nyhetens kännetecken återfinns: det är oväntat, det är relevant och till sist, det är sant. Men ändå ägnar Silberstein och Lööw i likhet med borgerliga tidningar ingen uppmärksamhet åt detta resultat (som Lööw då kände till men inte ville offentliggöra), utan spekulerar enbart i de gamla påståendena om vänsterns antisemitism.

Nu tänker jag inte påstå att det aldrig finns antisemitism inom vänstern. Men däremot vågar jag påstå att det faktiskt är precis så som Intoleransrapporten kommer fram till, att det är betydligt vanligare med fördomar om religioner och etnicitet längre högerut. Inte nog med att det stöds av tidigare undersökningar, om ungdomars politiska åsikter. Mina egna erfarenheter talar för det. Jag har av mina föräldrar begåvats med en hel rad namn, Aron Karl Josef Etzler, som gör att många tror att jag är av judisk härkomst, och det är till dags dato enbart bland äldre personer med sympatier högerut som jag hört nedsättande skämt om judar eller antisemitiska åsikter.

Så frågan är varför bilden av motsatsen hänger kvar. Svaret låter misstänkt likt ett replikskifte om antisemitismen i Ekotintervjun.

Silberstein: ”Är den medveten eller helt omedveten?”
Lööw: ”Ibland tror jag att den är helt omedveten/…/, en del av det här sorts bakgrundbruset som finns.”