Miljökatastrofen i Tjernobyl verkar mer eller mindre bortglömd. Sedan år 2000 har priset på uran mer än femdubblats. I dag anser många att kärnkraften är ett gott alternativ för att få stopp på utsläppen av växthusgaser. De nya reaktorer som byggs runt om i världen behöver bränsle i form av uran och det är därför som internationella prospekterare nu kastar sina lystna blickar mot den svenska berggrunden.
Fram till idag har den statliga myndigheten Bergsstaten beviljat 90 undersökningstillstånd där uran ingår. Det är framför allt i norra Sverige som intresset för att leta uran är störst. I Åsele kommun i Lappland provborras det för fullt utan några större protester. Socialdemokratiske kommunalrådet Bert-Rune Dahlberg ser inga bekymmer med en framtida uranbrytning.
– Kan man garantera säkerheten ser jag inget hinder för en urangruva i Åsele. Det lär finnas fyndigheter i våra marker för flera hundra miljarder kronor. Tänk dig hur många jobb det kan ge.
Tongångarna avvaktande
I Jämtland är tongångarna mer avvaktande. Där har renägare, turismföretagare och politiker högljutt protesterat mot de bolag som fått tillstånd att borra i markerna. Olivia Wiklander var med redan för 30 år sedan när Hotagenområdet var centrum för motståndet mot uranbrytning. Då var det svenska staten som var ute med borraggregaten. Nu är det kanadensiska bolaget Mawson Resources som vädrar morgonluft sedan regeringen förklarat att det borde vara fritt fram att bryta uran i Sverige.
– Den här gången finns det skäl för oss att vara oroliga när flera av toppolitikerna ändrat sig. Tänk att centern som förr var emot kärnkraft har gjort helt om. Här i Jämtland är vi alla överens om att kämpa emot så länge det går, säger Olivia Wiklander som ställt sig på barrikaderna än en gång.
Bland många av motståndarna finns en rädsla för vilka konsekvenser vårt medlemskap i EU kan få för de urantillgångar som finns i berggrunden. Euroatomfördraget kan inte tvinga Sverige att bryta uran. Men den dag en brytning blir tillåten har EU förköpsrätt och bestämmer därmed över det svenska uranet.
Förre EU-parlamentarikern Jonas Sjöstedt har startat en namninsamling på Internet för ett nej till uranbrytning i Västerbotten. Drygt 1 100 personer har hittills skrivit på. Skälen till ett nej är enligt dem bland annat att uranbrytning är en miljöfarlig verksamhet och betydligt farligare än annan gruvverksamhet. Avfallsproblemet är olöst och uranet kan vidareförädlas för att framställa kärnvapen.
Michael Hudson, VD för Mawson Resources, sa i en intervju i Sveriges Radio förra hösten att han räknade med att opinionen i Sverige kommer att svänga till uranets fördel. Att aktievärdet i bolaget tredubblats under några få månader tolkas som att aktieägarna vet var vinden blåser när det gäller chanserna för att få bryta uran i Sverige.