I veckan gick Sollentuna kommun ut med att man planerar att införa ungdomslöner. Ungdomar under 25 ska kunna anställas för 75 procent av ingångslönen i offentlig sektor om kommunen får som den vill.
– Man har ju diskuterat lönens nivå eller inte, men man ska komma ihåg att om man inte har jobb och inte får 75 procent av lägstalönen då får man ingen lön alls, och det är ännu mindre, säger det folkpartistiska kommunalrådet Lennart Gabrielsson, till Sveriges radio om förslaget, som har väckt stort mothugg, men som inte är unikt i sitt slag.
Tidigare har liknande förslag kommit från Folkpartiet och Centern.
Men Nooshi Dadgostar, som sitter i Handels lokala ungdomskommitté i Stockholm, är mycket kritisk till sänkta ungdomslöner som en lösning på ungdomsarbetslöshet.
– Om det här blir verklighet och sprider sig, är det ett allvarligt hot mot den svenska modellen om det är politikerna som ska bestämma lönerna.
Hon tycker egentligen det är fel att använda uttrycket ungdomslöner.
– Det är sänkta ingångslöner som det handlar om, ungdomarna har redan de lägsta lönerna. När ingångslönerna sjunker, sjunker alla andra löner ovanför.
Hon påpekar också att väldigt få unga har heltidsjobb. I hennes eget fackförbund arbetar en majoritet av dem under 25 på visstid. En heltidslön på 12 000 kronor i månaden före skatt – som förslaget i Sollentuna innebär – skulle alltså i praktiken bli 3 000-4 000 kronor för många. De ofrivilliga deltiderna är över huvud taget ett stort problem i många branscher och framför allt för unga kvinnor.
– Det är också något som vi måste prata om. Varför är det lättare att få heltidsjobb på ett lager än inom detaljhandeln?

Andra lösningar

Hur ska man då motverka ungdomsarbetslöshet?
– Det känns som att sänkta löner för ungdomar är Folkpartiets enda svar på arbetslösheten.
Nooshi Dadgostar radar upp en mängd andra åtgärder. Dels pekar hon på att det inte bara handlar om ungdomsarbetslöshet, utan om massarbetslöshet. För det krävs investeringar i till exempel byggande som skapar nya jobb. Hon är också mycket kritisk till Jan Björklunds försämringar inom yrkesprogrammen på gymnasiet, som annars skulle kunna vara en väg till ett arbete för många unga.
– Eleverna flyr yrkesprogrammen. I Stockholm har byggprogrammet minskat kraftigt i storlek, samtidigt som det behövs arbetskraft inom byggbranschen.
Slutligen vill hon se fler åtgärder och mer stöd för arbetslösa.
– I dag är det färre än var tionde arbetslös som får praktik eller utbildning.
Hon tror inte heller att sänkta löner för ungdomar ens skulle motverka arbetslösheten bland unga.
– Tvärtom. Om man ser det i ett större perspektiv tror jag det är negativt, låga löner stimulerar inte ekonomin.