– Vi menar att välfärden är underfinansierad i dag. Vi ser att socialsekreterare går på knäna och barnen i fritidsgrupperna ökar, där ligger Malmö över snittet i landet, säger Hanna Gedin, vänsterpartistiskt kommunalråd med ansvar för jämställdhet och folkhälsa.
Nedskärningar, menar hon, är oacceptabelt för V som gått kraftigt framåt på löften om stärkt välfärd i valet i Malmö.
Det var vid budgetförhandlingarna i början av maj som S och MP lade fram ett förslag om att inte fullt ut räkna upp höjda pris- och lönekostnader. Enligt Hanna Gedin formulerades det som ett ultimatum.
– Vi var tvingade att acceptera det för att få vara med och budgetförhandla. Det innebär i praktiken en smygbesparing.
Dessutom, säger Hanna Gedin, bryter S och MP mot den överenskommelse som partierna hade när de gick in i samarbetet, om att hållbarhet och långsiktighet skulle ersätta snävt ekonomiskt tänkande.
Det som ligger till grund för besparingarna är att statsbidragen till kommuner och landsting inte har räknats upp, varken under den borgerliga regeringen eller under den nuvarande. Men V menar att det finns alternativ till nedskärningar.
– Vi är besvikna på regeringen som inte räknar upp statsbidragen. Nu ser vi att det finns ett behov av att höja skatten, säger Hanna Gedin.
Vänsterpartiet i Malmös medlemsmöte sade i måndags nej till kravet från S och MP på styrelsens inrådan.

20 öre mer

Från Vänsterpartiet räknar man med att nedskärningarna skulle kunna undvikas med en skattehöjning på runt 20 öre. S och MP säger nej till en skattehöjning.
– Vi har inget principiellt emot att höja skatten om det är nödvändigt, men man kan inte höja skatten varje år. Nu klarar vi ändå att lägga fram en stark och ansvarstagande budget med riktade satsningar på bland annat förskola, skola och omsorg, säger Karin Stjernfeldt Jammeh, kommunstyrelsens socialdemokratiska ordförande i Malmö, i en kommentar.
Hanna Thomé, vänsterpartistiskt kommunalråd i Malmö, håller inte med.
– Det handlar inte om några orimliga skattehöjningar som de låter påskina. Socialdemokraterna i Lund ett par mil bort diskuterar skattehöjningar med 25 öre. Då har befolkningen i Lund det ganska gott ställt. I Malmö har vi den högsta barnfattigdomen i landet, då är det kanske i Malmö som skatten verkligen behöver höjas.
Behoven är stora i Malmö. Hanna Thomé säger att det snarare borde satsas mer pengar på den kommunala verksamheten än mindre.
– Sedan vill inte vi höja skatten av någon sorts princip. Hittar man andra sätt att ta in de pengarna så är vi beredda att titta på det, men vi accepterar inte rena nedskärningar.
Även Hanna Thomé är kritisk till att statsbidragen inte räknats upp. Under den borgerliga regeringen var det bara ett år som bidragen till kommuner höjdes. Trots att löner och priser höjts sedan dess.
– Det har Socialdemokraterna varit väldigt bra på att kritisera, särskilt här i Malmö. Nu när man sitter i regering själva så räknar man inte heller upp statsbidragen.
– När man talar om större barngrupper eller att det inte finns tillräckligt med personal i hemtjänsten handlar det om att man inte räknat upp pengarna under åtta år. Det som skett under de här åtta åren är ett skifte där man tar in en mindre del av BNP i skatt. Ett sätt att ta in de pengarna har varit att inte räkna upp bidragen, för det kan man göra lite smygvägen.
Vad som händer nu i Malmö är oklart. V vill gärna fortsätta förhandla om en budget, utan ultimatum om nedskärningar. Karin Stjernfeldt Jammeh säger att det är olyckligt om man inte kan enas om en budget, men att S fortfarande ser V som en naturlig samarbetspartner och påpekar att S styrt i minoritet förr.

”Kommuner går miste om miljarder”

De generella statsbidragen till kommuner och landsting har inte räknats upp på flera år.
– Det innebär i realiteten att de har minskats ganska rejält. Det är x antal miljarder varje år som de inte får som de borde ha fått sett till kostnader och prisutveckling, säger Emil Broberg, vänsterpartistisk ledamot i Sveriges kommuner och landstings styrelse.
Vänsterpartiet har som enda parti drivit frågan om uppräknade generella statsbidrag, men inte fått gehör för det.
Varför har det varit så tyst om det här, som ändå drabbar många kommuner och landsting?
– Om man frågar kommun- och landstingspolitiker vad de behöver säger de höjda och uppräknade statsbidrag. Men det är ganska osexig politik att driva på om generella statsbidrag. Ingen minister eller regering kan räkna hem det.
I stället, säger Emil Broberg, har det blivit en trend med riktade smala bidrag, både under den tidigare och den nuvarande regeringen. Något han tycker är olycklig detaljstyrning.
– Det blir ofta punktinsatser där man kan få pengar för områden som man kanske egentligen inte behöver pengar till. Vad kommuner egentligen behöver är generella statsbidrag som man själv får disponera över och lägga där behoven är som störst.