I centrum för den internationella uppmärksamheten stod de militära striderna om staden Slavjansk i östra Ukraina samt den fascistiska milisen Högra sektorns brutala attack mot det ockuperade fackföreningshuset i Odessa i södra Ukraina.
Strider i östra Ukraina
Vid nya attacker mot staden Slavjansk dödades på måndagen minst 30 människor på båda sidor. Staden kontrolleras av proryska separatister som har utropat en oberoende folkrepublik i Donetskregionen. Ukrainas armé inledde i slutet av april en ”antiterroraktion” mot Slavjansk och andra orter där så kallade ”självförsvarsmiliser” har tagit kontrollen över myndighetsbyggnader. Armén intog flera vägspärrar utanför staden, men mötte hårt militärt motstånd och förlorade till och med fyra helikoptrar. Också städerna Kramatorsk och Grusjkovska attackerades av ukrainsk militär och försvarades av tungt beväpnade miliser. Ukrainska och ryska mediekällor angav olika dödssiffror, men det verkar vara klart att människor dog på båda sidor, däribland också civila.
Makthavarna i Kiev påstod att det var ryska specialenheter som skulle ha stått bakom upptrappningen av konflikten.
– Det förs krig mot Ukraina och vi måste vara redo att slå tillbaka mot denna aggression, sa Ukrainas interimspresident Oleksandr Turtjynov i ett tvtal på måndagen.
Brett motstånd
Utvecklingen i östra Ukraina bygger dock mindre på ryskt inflytande än på den omstridda övergångsregeringens provokationer mot landets rysktalande befolkning. Det finns olika grupper och intressen i östra Ukraina, men den nya aktiviströrelsen enas i sitt motstånd mot den regering som kom till makten efter att den folkvalde presidenten Viktor Janukovitj störtades i slutet av februari i år av den så kallade Maidanrörelsen.
Janukovitjs parti Regioners parti och hans stödparti Ukrainas kommunistiska parti har sedan dess tappat sin betydelse. Istället bygger den nya Antimaidanrörelsen på en bred allians, som rymmer såväl pro-ryska högerextremister, mer moderata förespråkare för regional autonomi samt många antifascister. Gemensamt är motståndet mot den regering som backas upp av västukrainska fascister, borgerliga partier samt USA och EU.
De nya makthavarna i Kiev inledde sitt styre med att förbjuda ryska som officiellt myndighetsspråk i landet och tillät att den högerextrema milisen Högra sektorn fick fungera som en slags halvofficiell hjälppolis. Högra sektorn har attackerat politiska motståndare och också försökt sig på raider till östra Ukraina för att sprida skräck och provocera. Antimaidanrörelsen reagerade och har tagit över många myndighetsbyggnader i olika delar av östra Ukraina. Donetskregionen utropade sig nyligen oberoende. Också i Donbas, Charkov och Lugansk är antimaidanaktivister starka.
46 personer mördades
Läget i södra Ukraina är däremot annorlunda. Efter en våldsam sammandrabbning mellan proukrainska och proryska grupper flydde många antimaidananhängare till Fackföreningarnas hus i Odessa på fredagen. Huset attackerades av högerextremister och fattade eld efter att brandbomber hade kastats in.
Officiellt dog 46 personer i den våldsamma brand som utbröt och 200 personer skadades. De flesta till följd av rökförgiftning eller efter fall från de övre våningarna. Enligt vittnesuppgifter misshandlades många, några till döds, av högerextremisterna efter att ha räddat sig ur den brinnande byggnaden.
Nyheterna från Odessa är starkt förvrängda av de båda sidornas respektive propaganda. Det är dock klart att det fanns tillresta grupper från bägge lägren i stan, och det står klart att båda sidor var beväpnade. Bland dödsoffren finns enligt den ryska nyhetsbyrån Itar-Tass personer från Ryssland och den autonoma moldaviska regionen Transnistrien. Dessa hade tagit sig till Odessa, precis som många av Högra sektorns aktivister som kom från Kiev och västra Ukraina, för att bidra till polariseringen av staden som hittills inte kunnat domineras av någon sida i konflikten.
FN:s talesperson för mänskliga rättigheter, Rupert Colville, uppmanade regeringen i Kiev på tisdagen att utreda de senaste händelserna i Odessa och Slavjansk. Han påpekade dessutom att det skulle bli ”mycket svårt” att genomföra det planerade presidentvalet den 25 maj under den rådande situationen.
