”För en gångs skull kan man faktiskt tala om ett ödesval.”

Så skriver tidigare finansminister Anders Borg i Dagens Nyheter, som menar att läget är så farligt att han känner sig tvungen att ge sig in i debatten.

Hotet? Att en vänsterregering höjer skatterna och skadar Sveriges ekonomi.

Samma larm hörs på ledarsidan. ”Att utmåla miljardärer som skurkar gör inte Sverige bättre”, heter det, följt av det lugnande beskedet att ”Sverige är inte USA”.

Även Simona Mohamsson, som verkar ha omfamnat att leda ett enprocentsparti, har gått all in på att flirta med Sveriges rikaste hundradel. ”Man borde kunna bli miljardär på mazariner”, skrev hon i sociala medier. Någon svarade att hon borde byta namn till Miljardärsson.

Själv har jag svårt att känna samma oro för de rikas räkning. År 1996 hade Sverige 28 miljardärer. När ekonomijournalisten Andreas Cervenka gjorde sin stora kartläggning 2022 hade de blivit 542.

Det sägs ofta att det ska löna sig att arbeta i Sverige. I själva verket lönar det sig att äga.

Vi har ingen förmögenhetsskatt, arvsskatt eller gåvoskatt. Fastighetsskatten har ersatts av en avgift med tak. Sverige beskattar arbete skapligt hårt, men stora förmögenheter förvånansvärt lindrigt.

Klyftorna är förstås en fråga om rättvisa. Det är orimligt att de som bygger och vårdar Sverige ska vända på varje spänn, medan de största pengahögarna kan växa med miljarder bara i avkastning.

Men det handlar också om makt.

Den som har miljarder kan köpa medier, finansiera lobbyister och skaffa sig ett politiskt inflytande som vanliga väljare aldrig kommer i närheten av. Den som vill se vad som händer när ekonomisk makt växlas in till politisk behöver bara titta på USA.

Vi är inte där än. Men vi är på god väg.

Branko Milanovic, tidigare ekonom vid Världsbanken, kallar därför en skatt på extrema förmögenheter för en ”pedagogisk skatt”. Budskapet till de rikaste är enkelt:

”Det spelar ingen roll hur många miljarder ni har. Ni kommer inte att styra oss.”

Jag är inte ens säker på att den ekonomiska eliten behöver alla högerriddare som rycker ut till dess försvar. Det är fullt möjligt att många rika faktiskt vill bidra mer.

I Storbritannien finns Patriotic Millionaires UK, en grupp förmögna människor som ber politikerna att höja skatten för de rikaste. Bland medlemmarna finns musikern Brian Eno och den tidigare finanshandlaren Gary Stevenson.

Gruppen beställde nyligen en undersökning bland brittiska miljonärer. Hela 88 procent svarade att de var stolta över att bo i Storbritannien. Tre av fyra kunde tänka sig att betala mer i skatt för att finansiera sådant som gör landet värt att leva i. Nästan två tredjedelar ville dessutom höja skatten på de rikastes kapital och tillgångar, så att bördan kan minska för alla andra.

När de fick frågan vilka utflyttare de oroade sig mest för svarade 43 procent läkare och annan kvalificerad vårdpersonal. Bara 9 procent oroade sig främst för att miljonärerna skulle lämna landet.

Kanske är det alltså inte miljardärerna som är mest rädda för att beskatta miljardärer. Kanske är det Anders Borg, liberala ledarskribenter och Simona Miljardärsson som oroar sig å deras vägnar.

I kortleken ”Sveriges dollarmiljardärer” lyfter vi fram landets rikaste människor. Vilka är de? Hur blev de så rika? Vad har de gjort för Sverige – och vad har Sverige gjort för dem?

Det tycker jag att vi borde prata mer om i valrörelsen.

Leken kostar 300 kronor och är, för den som gillar att vara ute i mycket god tid, en perfekt julklapp. Beställ den här

Och om du själv är miljonär: skicka gärna ett mejl och berätta vad du tänker om Sveriges utveckling – och om du kan tänka dig att bidra mer.

Det kanske är dags att starta en svensk gren av Patriotiska miljonärer.

Skriv till: [email protected].