Regeringens budgetförslag är finansierat krona för krona. Ladorna står tomma efter den borgerliga regeringens ansvarslösa politik och nu måste respekten för budgetreglerna återupprättas. Det var budskapet som finansminister Magdalena Andersson trummade ut dagarna innan budgeten släpptes. Men stämmer det verkligen?
”Ladan är full, men taket håller på att rasa in och bonden går arbetslös”, skrev Mikael Feldbaum, chefredaktör för tidskriften Arena och ledarskribent på Dagens Arena, några dagar innan budgeten släpptes, i en text där han går till attack mot överskottsmålet.
– Det är en produkt av 90-talets rädsla för den situation man var i då med ett stort budgetunderskott. Problemet nu är att vi är inne i en period med låg tillväxt, hög arbetslöshet och låg ränta, då skulle man kunna låna pengar till investeringar, säger han till Flamman.
Mikael Feldbaum är inte ensam om den uppfattningen. Det råder närmast konsensus om detta bland ekonomer.
– Det är egentligen ingen som följer överskottsmålet. Magdalena Andersson följer det inte heller, det har i stället blivit ett slags balansmål.
Han pekar även på att det är svårt att göra större investeringar då det sedan 1970-talet inte går att skriva av investeringar på längre sikt. Ihop med överskottsmålet gör det att större samhällssatsningar på exempelvis infrastruktur blir svåra att genomföra.
Satsa på tåg
Mikael Feldbaum tycker att det borde vara okej med en budget som har ett litet underskott.
– Skuldkvoten kommer att hållas konstant. Vi kan tillåta ett litet underskott.
Hur skulle budgeten ha sett ut utan dagens budgetregler?
– Förmodligen mer satsningar på tåg. Det har pratats om snabbtåg hur länge som helst och det görs små utbyggnader, men inget helhetsgrepp. Sedan skulle man kanske fundera på bostäder. I första hand genom att ställa krav på näringslivet, men om det inte fungerar genom att bygga i det offentliga. Sedan borde även offentlig sektor ses som infrastruktur. Att till exempel inte kvinnor ska behöva stanna hemma och ta hand om äldre.
Fler kan få betala för högskolestudier
Om regeringens budgetförslag går igenom kommer studenter som deltar i internationella utbytesprogram att få betala för sina studier. Det är ett förslag som den tidigare alliansregeringen drivit och som skulle gälla så länge avgiften tillfaller det utländska lärosätet och inte det svenska.
– Som vi ser det är det helt katastrofalt, säger Sandra Lindquist, ordförande i Vänsterns studentförbund.
Tidigare har den borgerliga regeringen infört studieavgifter för utbytesstudenter utanför EU som kommer till Sverige för att studera. Nu trappas alltså avgifterna för högskolestudier upp. Även om förslaget inte berör en så stor grupp ser kritiker det som ytterligare ett steg mot generella studieavgifter.
– Om man tittar på de länder som infört studieavgifter så har det börjat med att avgifter införts för exempelvis utbytesstudenter, säger Sandra Lindquist.
Daniel Brandt, ordförande för Göta Studentkår, skrev i ett blogginlägg att det inte heller finns något som hindrar lärosäten från att ställa om sina program så att fler av dem involverar internationella utbyten om det är mer kostnadseffektivt.
– Det är en viktig principfråga och en klassfråga i kvadrat. Det handlar om vem som har råd att åka hit och vem som inte har det. Vem som har råd att gå på prestigefyllda utbildningar. Något som var så självklart i Sverige att utbildning är en universell rätt, är inte det längre, säger Sandra Lindquist.
Det här kan du vänta dig om regeringens budgetförslag går igenom. Flamman går igenom några av de viktigaste områdena i budgeten. Flera nya satsningar på jämställdhet, välfärd och klimat, men också något frågetecken.
Skatter
• Jobbskatteavdraget sänks för dem med inkomster över 50 000 i månaden. Dessutom räknas den så kallade brytpunkten för statlig skatt om så att något fler får betala statlig skatt.
• Sänkt skatt för pensionärer.
• Höjd skatt för pensionärer som arbetar.
• Slopad halv arbetsgivaravgift för unga.
Jobben
• Taket i a-kassan höjs från dagens nivå på 680 kronor om dagen till 910 kronor de första 100 dagarna.
• Drygt två miljarder satsas 2015 på flera olika infrastrukturprojekt som förväntas skapa nya arbetstillfällen.
• Två miljarder för ökad bemanning inom äldrevården. Det beräknas ge minst 5 000 nya jobb.
Klimatet
• Ett nytt särskilt ekonomiskt stöd för lokala klimatinvesteringar. Stödet kommer att ligga på 200 miljoner kronor under 2015. Därefter kommer resurserna att utökas till 600 miljoner kronor årligen till och med 2018.
• 500 miljoner till Gröna klimatfonden, klimatbistånd till fattiga länder, 2015. Förra regeringen lovade 300 miljoner, något som sedan sköts på framtiden. Totalt avsätter regeringen fyra miljarder till fonden de kommande åren.
• Ett klimatpolitiskt ramverk införs.
Frågetecken: Vad händer med Förbifart Stockholm som nu skjuts upp.
Välfärden
• Taket i sjukpenningen höjs från 486 till 543 kronor per dag.
• ”Stupstocken”, det vill säga gränsen för sjukpenningen tas bort.
• Grundnivån i föräldraförsäkringen höjs från 225 kronor per dag till 250. I månaden 6 750 till 7 500 kr.
• Underhållsstödet höjs från 1 273 kronor per månad till 1 573 kronor.
Jämställdhet
• 100 miljoner per år för att stärka kvinnojourerna. Detta är mer än en fördubbling jämfört med vad den tidigare regeringen planerat avsätta för 2015.