Bakgrunden är 20 år gammal. 1993 avskaffade regeringen Bildt förbudet mot ”vinstdrivande privat arbetsförmedling” och bemanningsbranschen blev åter laglig. Facket varnade för sämre anställningstrygghet, många såg med skepsis på branschen och en del ville återinföra förbudet mot bemanningsverksamhet.
Sedan dess har mycket av debatten kring branschen handlat om hur uthyrningen påverkar jobben och tryggheten för dem som är anställda på företagen som hyr in arbetskraft.
I slutet av 1990-talet satte sig företagen i förhandlingar med LO och dess medlemsförbund. Avtalet, som nu funnits i 15 år, är också en del av auktorisationen av företagen. En kvalitetsstämpel.
– Företagen var väldigt sugna på att skriva avtal, för att vinna legitimitet, säger Kent Ackholt, ombudsman på LO som ansvarar för bemanningsavtalet.
LO-förbunden hade alltså ett bra förhandlingsläge, och inte förvånande vann facket de centrala principfrågorna när avtalstexterna skrevs.
Det ena var att försvara tanken om lika lön och förhindra lönedumpning. Därför sätts löner utifrån principen om genomsnittligt förtjänstläge (GFL). Under tiden någon arbetar som uthyrd ska vederbörande ha samma lön som sina yrkeskollegor på kundföretaget. Under mellantiden, utan kunduppdrag, tillämpas personlig lön.
Den andra frågan gäller anställningsformerna och skyddet för tillsvidareanställningar. Detta skydd är i avtalstexten klart starkare än i lagen. För att arbetsgivare ska få tillämpa något annat än tillsvidareanställning krävs att arbetstagaren är student eller har annan huvudinkomst. Arbetstagaren ska dessutom kunna uppvisa intyg på att man pluggar.

Reglering av tillgänglighetstiden

I teorin ger alltså avtalet ett starkt skydd på dessa för arbetstagaren viktiga områden:  tryggheten och lönen. Och vad gäller lönenivåerna försiggår återkommande det fackliga arbetet med att upprätthålla dem.
– Det är något som man förhandlar kring i stort sett hela tiden, hur GFL ska tillämpas. Vilka arbetsuppgifter räknas in, med vilka ska man jämföra sig och så vidare, säger Kent Ackholt.
Vid årets omförhandlingar kring bemanningsavtalet drev facket också frågan om att reglera tillgänglighetstiden, alltså betalning för den tid en bemanningsanställd varit i bereddläge innan man blir utbokad.
Hur är det med anställningstryggheten? Bland platsannonserna på Arbetsförmedlingens hemsida är verkligheten långt ifrån principerna. För att i möjligaste mån utesluta ett snett urval, där sommarjobben präglar resultatet, går vi igenom annonserna från tre olika datum.
Av 93 annonser är det endast tio som avser tillsvidareanställning på heltid.
– Om det nu inte råkar vara en säsongsvariation, så är det ett problem. Det verkar som att huvudprincipen inte är särskilt gällande. Och om det är så här utbrett, är det klart att det är oroande, säger Kent Ackholt på LO.

Konstruerar jobb

Det som ska föreställa undantag från huvudregeln, förekommer däremot 20 gånger. Alltså att företagen efterlyser studenter för att kunna anställa på visstid.
– Också problematiskt. Avtalstexten finns där för att inte stänga dörren för studerande som vill extrajobba – vilket ska bygga på att det är studenten som vill. Men det har blivit tvärtom att företagen konstruerar sådana jobb, och vissa har det som affärsidé att bara anställa studenter.  
Borde det inte anses vara ett avtalsbrott, har någon försökt driva en sådan förhandling?
– Vi får ju inte höra allt som händer ute i förbunden, men det är ingenting jag känner till.
Men, hävdar Ackholt, totalt sett är fortfarande de allra flesta i branschen tillsvidareanställda.
Man tog bort provanställningsformen ur avtalet, så visstider kan användas i stället. Det kan vara vad det är frågan om här, menar han.

En dykning bland platsannonserna

Utifrån tre olika datum och tre olika LO-branscher, där bemanningsverksamhet är vanlig, hittade Flamman följande i Arbetsförmedlingens hemsida Platsbanken:
•    93 annonser från 28 olika bemanningsföretag.
•    Av företagen har 23 kollektivavtal. Företag med kollektivavtal står bakom 87 av annonserna.
•    I 15 annonser framhåller arbetsgivaren explicit att man har kollektivavtal.
•    20 där man explicit söker studenter.
Att anställa studenter eller andra med annan huvudsaklig försörjning är att använda ett undantag
i kollektivavtalet, som möjliggör undantag från principen om tillsvidareanställningar.
•    I 62 av annonserna framgår att anställningen hänger ihop med ett specifikt uppdrag hos kund.
Att anställningar bara sker utifrån kundkontrakt kan tyda på att anställningen också avslutas med kundkontraktet. Eller att bemanningsföretaget använder det som provanställning.  
•    I elva av annonserna är anställningsformen ”tillsvidare”, 77 är med anställningsformen ”visstid”,
och fem där det är ospecificerat. Bland visstidarna framgår det i elva annonser att det handlar om
sommarjobb.
•    67 av jobben är på heltid, 19 på deltid, övriga har oklara eller varierade arbetstidsmått.
•    Tio annonser följer huvudregeln om heltid, tillsvidare.