– Man får mindre vård för skattepengarna men god vinst till aktieägarna. När S:t Göran gick över till kommersiell drift, fick patienter och landstinget betala mer för samma vård.
Det säger Göran Dahlgren, som varit chef för sjukvårdsenheten på Socialdepartementet och folkhälsoråd på Folkhälsoinsitutet, och som nu är gästprofessor vid University of Liverpool.
Riskkapitalbolag
S:t Görans sjukhus i Stockholm såldes till vårdbolaget Bure och därefter till Capio AB, som nu ägs av ett riskkapitalbolag. Ett vårdbolag måste vara stort föratt kunna ta över ett sjukhus. Alla stora vårdbolag i Sverige utom ett – läkarnas eget Praktikertjänst – ägs av riskkapitalbolag.
– Det som är en kostnad för oss skattebetalare, är en intäkt för vårdbolaget, och det har inga intressen av att begränsa sina intäkter, säger Göran Dahlgren.
Läkarna bestämmer i hög grad både utbud och efterfrågan.
– Det är läkaren som vet vad du som patient ska ha för vård. Det skulle aldrig fungera i en speceriaffär att affärsinnehavaren talar om för dig vad du ska köpa.
Idag betalas vårdgivaren med schablonsummor. Det medför att gränserna tänjs, hos de kommersiella vårdgivarna. Det är lönsamt att protokollföra en diagnos eller behandling som är dyrare än den som faktiskt sker.
– Det kallas diagnosglidning.
Dahlgren menar att detta svårligen går att stävja eftersom det krävs kontroll ner på individnivå.
Att sälja driften av ett helt offentligt sjukhus med bibehållen offentlig finansiering, som med S:t Göran, är ganska unikt i världen, menar Dahlgren.
– I Storbritannien fick kommersiella vårdgivare investera och därmed ta en risk. I Sverige behöver bolagen bara kliva in och ta över personal och alla investeringar. Ett guldläge.
Miljardmarknad för bolagen
Den nya startlagen innebär också att vårdgivare kan släppa fram patienter betalar mer. De som har en försäkring eller kan betala vad vården kostar. Detta menar Göran Dahlgren kommer att leda till gräddfiler – rika köper sig förbi köer i vården.
– Socialminister Göran Hägglund har sagt att det bara ska bli möjligt om en vårdenhet har överkapacitet – men om det finns överkapacitet så är det väl ingen kö till den offentligt finansierade vården, så varför skulle någon betala privat? Försäkringsbolagen jublar – det här är en jättemarknad för dem.
Dahlgren gissar att den borgerliga alliansen på sikt inte bara välkomnar kommersiell drift av vård utan även mer privat finansiering. För kommersiella vårdföretag och försäkringsbolag är en offentligt driven vård ett hinder för mycket lönsam marknad.
– Här handlar det om miljarder.
Göran Dahlgren tror att det kan uppstå monopolsituationer på mindre orter. Politikerna är ju tvungna att se till att invånarna har tillgång till vård.
– Det kan bli som det här elbolaget i Norrbotten. Det är bara att hota med att släcka hela kommunen. Politikerna hamnar inte i ett så bra förhandlingsläge om man säger så.
Göran Dahlgren menar att de borgerliga partierna har haft en medveten strategi för att göra sjukvården kommersiell. Socialdemokraterna har saknat en tydlig motstrategi. Han deltog i hälso- och sjukvårdsutredningen HSU 2000. Dåvarande socialminister Margot Wallström ville inte ”politisera” frågeställningarna, utan ha en ”enig utredning”. När S:t Görans sjukhus såldes, blev regeringen överrumplad och var tvungen att stressa fram en stopplag.
– Kommersiell vård ökar ojämlikheten och kostnaderna. Nu krävs en alternativ strategi som visar hur problem, som förvisso finns inom dagens sjukvård, ska tacklas.
