Ingmar Bergman är död. Vänstern har alltid haft en ambivalent attityd till mästerregissören. Till största del beror det säkert på hans ämnesval, det är svårt att anlägga klasskampsperspektiv eller radikala synpunkter på frågor som rör existentiell ångest. Nu vore det fel att begränsa Bergman på det sättet, han har gjort runt 50 filmer, ett hundratal teaterföreställningar, och minst lika många TV-produktioner. Naturligtvis finns det en stor rikedom i hans skapande, också med politisk dimension, det räcker att peka på manuset till filmen Hets, på sin tid nog så rebellisk eller en film som Ormens ägg som är en av de starkaste skildringar av nazismens väsen som jag har sett.
Den sistnämnda filmen gjordes i Tyskland efter att Bergman hade gått i frivillig exil som en konsekvens av en skatteaffär. Han anklagades för skattebrott och arresterades av uniformerad polis under mycket uppmärksammade former mitt i en teaterrepetition på Dramaten.
Han friades från alla anklagelser. Den politiska oskulden och socialdemokraten Bergman var ingen skattefifflare. Det som vänstern – och inte bara den! – då med populistisk entusiasm applåderade var ingenting annat än arrogant maktutövning och opportunistiskt röstfiske. Det är kanske därför som det lär finnas mer än 5.000 böcker om Bergman på engelska men bara några få på svenska.
Bergmans storhet utanför Sverige är odiskutabel, fyra Oskar till en icke-amerikan talar sitt tydliga språk. Oräkneliga är de regissörer som erkänner sin skuld till svensken. Jag minns än idag de uppseendeväckande köerna till biograferna i Polen – där köer annars var vardagsmat vid den tiden – när en ny Bergmanfilm visades. Smultronstället – hans kanske bästa film – hade länge ett svårslaget publikrekord.
Ingmar Bergman var framför allt en genial bildskapare. Han hade en tilltro till bildens förmåga att berätta som kanske ingen annan regissör före eller efter honom. Varje bildsekvens i Det sjunde inseglet eller Viskningar och rop är stor konst.
Och som en annan genial konstnär sa, stor konst är alltid revolutionär.