Det är 50-tal i Härnösand, och femåriga Doris är flickan med de fina flätorna och de dåliga tänderna. Doris pappa som på många sätt är en hyvens man, är alkoholist, och förvandlas från svärmorsdröm till ett fyllo som kissar på sig och kan inte kan ta vara på sig själv. Mamman som är inflyttad från skogsbygderna i Ådalen, sliter ut sig för att försörja och hålla ihop familjen, och framför allt för att dölja skammen. Doris lär sig tidigt vad som inte får sägas, och tar på sig den tunga bördan att ta ansvar för sina föräldrar. Det är en hård värld av strikta sociala hierarkier, mobbning och misär, och där sexuella övergrepp mot barn tycks vara mer regel än undantag.

Det är ett fantastiskt stoff och mycket god litteratur har skapats av författare som ”har skrivit av sig”. Problemet med Dahlins roman är att det vi får ta del av är redan genomtröskat i terapi. Det blir tillrättalagt, det här är de rätta känslorna och de rätta uttrycken för de rätta känslorna. Läsaren förstår mycket snart att det är ett helvete att växa upp med en alkoholiserad pappa, och att barn präglas av sin uppväxt, ingenting av detta är för övrigt några sensationer. Det upprepas sedan hela tiden, och romanen mal allt mer på tomgång.

Språket är därefter, det är ansträngt poetiskt, och bitvis stolpigt uppräknande. Mycket av Dahlins minne är uppbyggt kring kläder, och hennes ständiga klädbeskrivningar blir mycket enahanda. Då och då glimmar det fram tidsbilder, men samhället är märkligt frånvarande i boken, trots att Sverige under 50- och 60-talen genomgår radikala förändringar när välfärdsstaten blir världssensation.

Doris Dahlin är dotterdotter till Johanna Andersson, denna märkliga arbetarkvinna från Ådalen vars dagboksliknande anteckningar publicerades tidigare av Murbruk förlag. Dahlin ägnar henne några sidor, och det är när hon beskriver väven av kvinnliga erfarenheter som ärvs från generation till generation, som hon är som bäst, också språket får en helt annan spänst.
Ett litterärt verk tjänar alltid på att författaren förmår att gå utanför sig själv.