Det kan ha varit en av året mest symboliska händelser. Huset där Lenin övernattat och Clara Zetkin utropat 8 mars som den nya internationella kvinnodagen, såldes till en högerkristen sekt, Fadershuset. Fadershuset beslutade att det skulle rivas, vilket skulle ske med hjälp av antiterroriststyrkor. Just det, det är Ungdomshuset på Jagtvej 69 i Köpenhamn vi talar om. Jo, det fanns saker att försvara. Det var ett hus som hade kunnat rustas upp. Det hade aldrig behövt säljas till en kristen sekt. Men nu var det som det var. Men allt hade kunnat bli annorlunda.

Jo, det var en riktig politisk lösning på väg. Ungdomarna hade gått med på att flytta till ett annat hus. En majoritet i Köpenhamns rådhus var villig att bidra. Det skulle kosta 30 miljoner, sa en arkitekt. Men nu blev det inte så. Det blev antiterrorstyrkan. Sedan blev det 650 personer som omhändertogs, som uttrycket lyder.
Annat hände också. Enligt närvarande föräldravittnen gav sig fyra poliser på en 13-årig flicka med batonger. Men allt hade kunnat bli annorlunda.

Jo, den danska autonoma ungdomen hade villigt låtit sig fösas in i fållan av bråkmakare. Jo, de hade stört grannarna med hög musik. Och det var saker i den stilen som de försvarade i tv-kamerorna. Rätten att vara annorlunda ovanpå rätten att sova på natten. Rätten att jävlas med hela området mellan workshops om tredje världen.
Allt hade varit annorlunda om tusentals människor från hela området hade gått dit och vetat att våldet, det kommer från polisen om någon. Om någon stör ordningen hos oss, så är det lagen. Det hade varit alternativt. Det här är nu normalt.