Den 31 januari antog nationalförsamligen i Venezuela en tidigare annonserad ”möjliggörandelag”. Den betyder att presidenten Hugo Chávez under närmaste 18 månaderna kommer styra inom 11 centrala områden med dekret. I sak avviker inte den nya målen från den tidigare kursen. En ny statsapparat skall byggas upp, lagstiftningen skall blir mer effektiv och transparent. Folkligt deltagande skall underlättas och en ny etik bland statsanställda skall ”utradera” byråkrati och korruption. Staten skall också öka sitt ägande i de stora oljetillgångarna i Orinicobältet, en åtgärd för att säkra oljeintäkter i tider av fallande priser.
Dekretlagen fick genast stark kritik av Venezuelas opposition, och Chávez utmålades som diktator i internationell press. Men lagen är konstitutionsenlig, och möjligheten har utnyttjats flera gånger av tidigare presidenter, utan starka internationella protester. Chávez förklaring har varit att det inte finns tid att vänta på de centrala förändringar inom statsapparaten och ekonomin som behövs för att lägga grunden för socialismen.

Chávez har en betryggande majoritet av flera vänsterpartier i landets parlament, men presidenten har uttryckt missnöje med hur partierna fungerar. De är en ”alfabetsoppa”, långsamma, ineffektiva och odemokratiska, och de bör ersättas av ett enhetsparti, deklarerade Chávez i december samtidigt som han deklarerade att hans eget parti, MVR, skulle upplösas för att ge plats åt detta nya parti.
Dekretlagen skall ses i samma perspektiv, anser flera bedömare på vänsterkanten.
Det finns en stark otålighet bland landets fattiga, som förväntar sig stora förändringar av vardagslivet, poängterar Monthly Reviews Michael A. Lebowitz.