Kvinnor som hostar och kippar efter andan medan de lagar mat över traditionella spisar som eldas med ved, kvistar, löv eller gödsel är en vanlig syn i fattiga hem i Asien, Afrika och Latinamerika. Men hittills har forskningen inte tagit de skadliga effekterna av luftföroreningarna inomhus på allvar.
NEW DELHI. Drygt 1,5 miljoner kvinnor beräknas varje år dö i förtid för att de inandat giftiga gaser i hem där organiska bränslen används vid matlagning och för uppvärmning. Detta faktum har dock fått liten uppmärksamhet av regeringar, forskare och medicinska experter.
Uppskattningsvis tre miljarder människor världen över eldar med organiska bränslen i sina hem, och den siffran kommer att stiga fram till år 2020, förutspådde John Mitchell, samordnare för Partnerskap för ren inomhusluft på USA:s miljöskyddskontor, vid en internationell konferens som nyligen hölls i Yogyakarta.
– Luftföroreningar i människors hem är ett problem som berör flera områden, sa Mitchell.
Att träd huggs ned för att användas som bränsle leder till avskogning och ökenspridning och det påverkar också utsläppen av växthusgaser. Men det är också en genusfråga. Detta eftersom det är kvinnor som blir mest utsatta för inomhusröken, och kvinnor dessutom ofta är de i familjen som sist får medicinsk behandling.
Kirk Smith, professor i folkhälsa vid University of California i USA, varnade för att inomhusföroreningarna kan komma att leda till en epidemi av andningsproblem som kan döda människor snabbare än Sars eller fågelinfluensan.
– Men kommer internationella organ och givare med makt och pengar att hålla något stort krismöte i Genève för att göra något åt detta? frågade Kirk Smith åhörarna vid mötet.
– Svaret är nej – i själva verket kommer ingenting att göras.
Ironiskt nog fokuserade konferensen heller inte på denna fråga, utan på utomhusluft, och det uttalande som konferensen offentliggjorde den 15 december nämnde inte luftföroreningar inomhus.
Orsaken till att traditionella, organiska bränslen som trä, kvistar och löv är så farliga är att de inte brinner upp helt, att deras förbränningseffektivitet är mindre än 100 procent. Vid förbränningen kan istället en rad giftiga substanser bildas.
– En traditionell vedeldad indisk spis kan fungera som en fabrik för giftutsläpp, sa Smith. Globalt rankas inomhusrök som nummer tio av de globala hälsoriskerna, enligt Världshälsoorganisationen, WHO. I Indien kommer den dock redan på tredje plats. Trots detta har frågan ignorerats inom forskningen, och det finns mycket få undersökningar som visar på exakta exponeringsnivåer och sambandsmönster mellan olika sjukdomar, menar Smith.
Exempelvis har det gjorts undersökningar på hur många procent av de två till tre miljoner barn under fem år som dör varje år till följd av undernäring, diarré, ärftlig känslighet för sjukdomar och brist på vaccinationer mot sjukdomar som kan förebyggas. Det finns dock inga uppskattningar om hur många barn som dött till följd av att man eldat med fasta bränslen i hemmet.
Preliminära uppgifter från en pågående undersökning, som omfattar 530 hushåll i Guatemala med gravida kvinnor och spädbarn som använder öppna spisar utan skorsten för matlagning, visar att fler små barn i sådana hushåll har allvarliga andningsbesvär än i hushåll där man eldar med ved men har skorsten. Enligt Kirk Smith minskar luftföroreningarna i hemmet med cirka 90 procent om vedspisen har en skorsten.
I Indien pågår för närvarande också en serie studier som undersöker om rök inomhus förvärrar tuberkulos. Faktainsamlingen förväntas vara färdig i slutet av nästa år.
