Okategoriserade 04 januari, 2007

När sjukvården blir en handelsvara

Sjukvården har blivit en global industri. Miljoner fattiga saknar rätt till sjukvård och mediciner samtidigt som läkemedelsföretagen gör storvinster och rika länder köper sig före i sjukvårdskön.

En pojke har polio. Han sträcker fram sin förkrympta vänsterarm för att vi ska vidröra den. Förut gick han till ett statligt sjukhus för att få behandling, men det har han slutat med. Den offentliga vården har blivit så dålig och han har inte råd med mutorna de kräver.
Det är våren 1999. Byborna i Kasivaripakalu i Andhra Pradesh berättar om tillvaron i en delstat som Världsbanken omvandlat till ett marknadsmässigt föredöme i Indien. Numera har lantarbetarna jobb på åkrarna bara ett par månader om året. Hemsökta av skulder ger de sig av för att hitta tillfälliga jobb på annat håll. I bästa fall tjänar de 80 rupier om dagen vilket motsvarar 16 svenska kronor. Blir de sjuka väntar en hälsovård där det räknas cost-benefit på varje rupie. Endast ett fåtal åkommor berättigar till kostnadsfri behandling, i övrigt får patienten betala för sig.
Den som blir allvarligt sjuk får skuldsätta sig eller sälja sin egendom.

En pojke i byn fick fel på hjärtat. Sjukhuset krävde 100.000 rupier för en operation. Delstaten skulle stå för två tredjedelar, men familjen lyckades inte låna ihop resten. Pojken är fortfarande sjuk.
Ett år senare i Seattle i delstaten Washington i USA inleder Microsofts grundare Bill Gates en ny karriär. Med näst intill monopol på den programvara som får våra datorer att fungera har han samlat på sig världens största privata förmögenhet. Nu föresätter han sig att bygga världens största stiftelse för välgörande ändamål.
Idag är Bill & Melinda Gates Foundation en dominerande kraft i det internationella biståndsarbetet. Organisationen donerar varje år över en miljard dollar till forskning och utveckling av nya läkemedel, vaccinationsskampanjer och andra ändamål. Anslagen är större än världshälsorganisationen WHO:s, och med tillskott på över 30 miljarder dollar från världens näst rikaste man, finansspekulanten Warren Buffett, kommer stiftelsen att växa ytterligare.

Beundrare kallar Bill Gates ”vår tids Robin Hood”, en man som tar från de rika och ger till de fattiga. Andra är inte fullt så översvallande.
– Jag tror inte att hans insatser kommer att få någon avgörande verkan, säger Ravi Narayan, läkare från Indien och internationell sjukvårdsexpert och talesman för Peoples Health Movement, en organisation för folkhälsoaktivister i olika länder.
– Världsbanken, WHO och andra biståndsorgan har blivit alltmer ointresserade av att bygga upp fungerande system för folkhälsan. Bill Gates och hans stiftelse gör samma misstag. Det mesta handlar om ny teknik. De söker mirakelkurer mot HIV, malaria, tuberkulos och andra hälsoproblem.
– Jag har inget emot piller. Jag är själv läkare. Men hälsa kräver mer än medicinska preparat. För att folk överhuvudtaget ska få tillgång till läkemedel och modern teknik måste det finnas en organiserad, fungerande hälsovård. Många av de läkemedel och vaccin vi har idag når aldrig de människor som bäst behöver dem. Miljoner dör av diarré, tuberkulos och andra sjukdomar som det i åratal funnits möjligheter att förebygga och bota.

Nyligen larmade läkemedelsföretaget Sanofi-Aventis om ett överskott på tio miljoner malariatabletter som måste förstöras till följd av sviktande försäljning.
Efterfrågan är bara hälften så stor som den projekterade, förklarade chefen för Novartis, ett annat bolag i branschen, för Financial Times: ”Problemet är brist på pengar, beslutsfattande och infrastruktur för hälsovård.”
Fattigdom och sviktande hälsovårdssystem är också den viktigaste förklaringen till utbredningen av resistens mot läkemedel. När lantarbetare i Andhra Pradesh avbryter tuberkuloskurer i förtid av ekonomiska skäl får motståndskraftiga bakterier en chans att utveckla sig. Problemet är socialt, inte tekniskt.
I den så kallade globaliseringen, öppningen för världsmarknadens krafter, har hälsovården tagit skada, menar Ravi Narayan.
– Det vi strävat efter, god vård för alla, håller sakta på att försvinna. Kvar blir system för dem som kan betala. Det är ett globalt fenomen. Regeringarna satsar allt mindre på att utveckla den offentliga hälsovården. De sätter tak för utgifterna och skär ner.

Kina hade tidigare en väl utbyggd offentlig vård på landsbygden. Idag är den avvecklad. De sjuka får själva stå för nästan 90 procent av alla vårdkostnader. I Indien är mer än 75 procent av hälsovården privat, och Världsbanken driver på för ytterligare privatiseringar medan den offentliga vården förfaller.
– När den egna befolkningens efterfrågan inte räcker till vänder sig vårdbolagen till utlandet. Indien satsar stort på medicinsk turism. Folk kommer från hela världen. Till och med den statliga sjukvården i Storbritannien köper våra tjänster. Människor som står i kö för knäoperationer och andra ingrepp skickas till Indien och för högt kvalificerad behandling. Rehabilitering på stranden, ayurvedisk bastu och andra exotiska upplevelser ingår i priset.
– Den medicinska turismen förvärrar vad vi brukar kalla en ”internal brain drain”, en inhemsk kunskapsflykt. Läkare och annan utbildad personal lämnar den offentliga vården för att ta hand om köpkraftiga patienter i den privata sektorn. När jag på 1970-talet utbildade mig till läkare i Karnataka, en delstat med 55 miljoner invånare, hade vi sex medicinska högskolor, varav fyra statliga. I dag har vi 29 stycken, men fortfarande bara fyra offentliga. 25 privata högskolor utbildar läkare för den privata vården.

En del läkare och medicinska forskare arbetar i också utlandet, men denna brain drain är inte lika omfattande i Indien som i många afrikanska länder. Zimbabwe utbildade 1.200 läkare under 1990-talet. Bara 360 var kvar i landet 2001. I Ghana har 75 procent av alla nyutexaminerade läkare lämnat landet efter tio år. Afrikanska länder bär utbildningskostnaden för kvalificerad personal som hamnar i USA eller Storbritannien. Det blir, säger Ravi Narayan, en ”förvriden subvention” av redan rika länders sjukvård.
Indien har en välutvecklad inhemsk läkemedelsindustri. Den växte fram tack vare en lagstiftning som inte tillät monopol på tillverkning av nya mediciner. Nu har patentskyddet genom Indiens anslutning till världshandelsorganisationen WTO anpassats till de internationella läkemedelsföretagens krav. Det har minskat möjligheterna att utveckla och tillverka billiga kopior av läkemedel för den indiska marknaden och för export till andra länder i tredje världen.

I stället söker läkemedelsföretag i Indien en roll som junior partners till utländska koncerner. På samma sätt som indiska IT-företag åtar sig utlokaliserade delar av programutveckling och affärstjänster genomför medicinska forskare i Indien kliniska tester på kontrakt. Det är redan en omfattande verksamhet, berättar Ravi Narayan.
– Många västerländska företag förlägger sina tester av nya läkemedel till Indien. Den etiska kontrollen är sämre och tillgången till villiga försökspersoner betydligt bättre. I ett land utan välutbyggd sjukvård och utan sjukförsäkring är folk redo att ta risker för hälsans skull, och i många fall vet de inte vad de ger sig in på.
Besparingarna för de utländska koncernerna är stora. Eftersom de kliniska testerna utgör en betydande del av utvecklingskostnaderna, och eftersom medicinska forskare bara kostar en tredjedel så mycket i Indien som i USA, tjänar Ely Lilly, Merck och andra bolag upp till 200 miljoner dollar på varje nytt läkemedel som prövas i Indien.

Allt fler nyblivna läkare och forskare sugs på detta sätt upp i expanderande privata verksamheter riktade till utlandsmarknaden medan den offentliga vården försämras till den grad att inte ens de fattigaste finner det lönt att vända sig till den.
Bill Gates inledde sin nya karriär i ett skede när Microsofts monopolställning mötte växande kritik och myndigheterna misstänkte brott mot antitrustlagstiftningen. På sistone har också de stora läkemedelsföretagen börjat intressera sig för prisrabatter, pillerutdelning och annan välgörenhet i fattiga länder. ”Gott rykte är en ömtålig sak”, förklarar Miles White, chef för Abbott Laboratories i en intervju. Liksom andra bolag i en bransch med enastående vinstmarginaler har företaget utsatts för protester och bojkottkampanjer. I förlängningen hotar priskontroller och andra regeringsingripanden, som tvångslicensiering av patent till tillverkare av billiga kopior. Det är orsaken, fortsätter White, till att Abbott stöttar projekt mot HIV och säljer aidsmediciner till kraftigt dumpade priser i Afrika: ”Varför satsa pengar på socialt ansvarstagande? Uppriktigt sagt, för att det är nödvändigt. Om jag inte skickar våra produkter till Afrika, kommer regeringar att licensiera vår intellektuella egendom till andra som kan göra det. Regeringar kommer att ingripa. Det är inget tvivel om det… Om Afrika gör det, varför inte Kina? Varför inte Indien? Varför inte Latinamerika?”

Lantarbetarna i Kasivaripakalu saknar rätten till god hälso- och sjukvård. Har de tur får de i gengäld någon mirakelkur från Bill Gates eller avdelningen för corporate citizenship vid det stora läkemedelsföretaget.

Kommentar/Kultur 17 juni, 2025

Paulina Sokolow: Irans kvinnor befrias inte av rosa bomber

Bilder av Israel som ett land för frigjorda kvinnor är en seglivad nationell myt. Foto: Skärmdump, Ronen Zvulun/AP.

”Kvinna, liv, frihet”, dundrade Netanyahu till det iranska folket samma morgon som bomberna regnade över Teheran i fredags. Men med tanke på fascistpacket han styr med är han knappast någon kvinnornas beskyddare.

En grupp unga, välväxta kvinnor i höga stövlar, tajts och hårsvall står i formation och struttar runt i en synkroniserad bensparkardans à la Beyoncé. Jag fattar att det mobilen visar är AI-slask, generisk mjukporr. Ändå stannar jag upp och kollar klart. Den som delat filmen är en gammal bekant som på instagram de senaste 20 månaderna varvat bilder från familjehögtider och karriärframgångar med klipp av morska IDF-soldater, hejarop till Israels eurovision-sångerska och kampanjer om att släppa gisslan.

Undertexten till dansvideon som fångar min uppmärksamhet. ”Befria Iran. Kvinna, liv, frihet. Rädda Israel.” Det kurdiska slagordet jin, jiyan, azadi blev känt för världen som ett feministiskt stridsrop från de förtryckta kvinnorna i Iran efter mordet på 22-åriga Mahsa Amini 2022. Bombningarna sker alltså inte bara av egenintresse, utan är en räddningsaktion av iranska kvinnor, som de stora starka israelerna ska befria från religiöst förtryck.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Inrikes 17 juni, 2025

Friskola bytte böcker mot USA-tema – hotas av miljonsmäll

”Fortitudo” betyder mod eller tapperhet på latin. Foto: Liz Fällman.

Amerikanska gymnasiet, ”en svensk skola med amerikanskt mindset”, är en av Sveriges snabbast växande friskolekoncerner. Men lärare vittnar om ohållbar arbetsmiljö – och nu åker bolaget på en miljonsmäll från Skolinspektionen.

Friskolekoncernen Amerikanska gymnasiet kan behöva betala två miljoner kronor i vite till Skolinspektionen, efter en granskning av koncernens skola i Uppsala.

För att undvika miljonvitet måste man innan den 14 november ”se till att samtliga elevers läsår omfattar minst 178 skoldagar” och rätt antal undervisningstimmar – samt att eleverna har ordentlig tillgång till specialpedagog och läroböcker, och att de digitala läromedel man har använt i stället för läroböcker faktiskt fungerar.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Inrikes 16 juni, 2025

Palmecentret förlorar miljonbelopp: ”Orbanisering”

Biståndsminister Benjamin Dousa (M) och Jakob Granit, generaldirektör på Sida, besöker ett svenskt biståndsprojekt i Uganda. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman/SVD/TT.

Efter en ändring i sista sekunden stoppas bidrag på 68 miljoner kronor till Palmecentret. ”Svårt att tänka att det inte är riktat mot oss”, säger generalsekreteraren Oscar Ernerot, som beskriver stödet som bortskuret med ”kirurgisk precision”.

– Tråkigast är beskedet såklart för alla våra partners och verksamheter ute i världen, som kommer drabbas hårdast av det här, säger Oscar Ernerot, generalsekreterare för Palmecentret.

– Inte minst i Palestina, vilket är särskilt allvarligt just nu, där vi stödjer fackföreningar, kvinno- och ungdomsorganisationer. Men även i södra Afrika och Colombia.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Kultur 14 juni, 2025

Folket som den israeliska litteraturen vill glömma

Tvångsförflyttningarna av palestinierna skildras på olika sätt i i den israeliska litteraturen. Foto: AP.

Om Israel ska göra upp med sin historia måste glömskan först konfronteras på allvar. Theo Vareman reflekterar över hur 1948 skildrats i palestinsk och israelisk skönlitteratur.

Nyinflyttad i London stod jag en dag vid hylla O i bokhandeln på Gower street och hade framför mig merparten av Amos Oz författarskap. Det var som att träffa en gammal vän. Oz – fram till sin död Israels mest erkända författare – är en av dem jag ständigt återvänder till. Dels tilltalas jag av melankolin hos de ofta sökande, förvirrade huvudpersonerna, dels är han en mästare på att skildra barnets perspektiv, även under dramatiska historiska skeenden. Jag lämnade bokhandeln med kortromanen Panter i källaren från 1995.

Läsaren får följa Proffy, en tolvårig pojke i Jerusalem under året som leder fram till Israels grundande. Kampen för ett eget land letar sig in i Proffys och hans vänners lekar, något som kompliceras av att Proffy samtidigt blir vän med en brittisk soldat som vill bättra på sin rostiga hebreiska. I slutet av boken blir leken allvar, när FN meddelar sin delningsplan för Palestina och drömmen om en judisk stat plötsligt tycks inom räckhåll.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Kultur 14 juni, 2025

Kvinnor som skrattar är inte kannibaler

Paris Hilton talade med en mörk alt som del av sin varumärkesförflyttning. Foto: Chris Pizzello/AP.

Anne Carson rannsakar synen på ljusa röster genom historien. Skojigt, tycker Hanna Johansson om den nyutgivna essän ”The gender of sound”.

Mot slutet av The gender of sound, en essä som första gången publicerades i en samling 1992 och som tidigare i år kom i en tunn, snygg nyutgåva av Silver press, håller Anne Carson ett tal till naivitetens lov. Eller, så här: hon förutspår att hon kommer att få kritik för sitt spretiga sätt att besvara den fråga som essän uppehåller sig vid: ”Hur påverkar våra föreställningar om kön hur vi uppfattar ljud?”

Carson är professorn i klassiska språk som blivit berömd för sitt säregna, poetiska sätt att förhålla sig till antikens källor. I The gender of sound vänder hon sig också dit. Aristoteles föreslog att kvinnors ljusa röster är ett bevis på deras inneboende ondska, eftersom modiga varelser – som lejon, eller tjurar – gör djupa, mörka läten. Ju tyngre testiklar, fortsätter han, desto djupare röst; de fungerar som ett slags lod för stämbanden. I litteraturen är kvinnors ljud okontrollerade och kaotiska: högljudda skrik, vilda skratt, ylanden, gäll klagosång, utrop av smärta eller njutning. De är verbalt inkontinenta, fjolliga, skvallriga. Ofta påtalas likheten mellan kvinnans mun och kvinnans kön, vars läppar bör hållas slutna. I Odyssén ber Telemachos vid ett tillfälle sin mamma Penelope att hålla käften. Under hellenismen hände det att röstövningar ordinerades för att bota fysiska och psykiska besvär hos män, medan en kvinna som använde sin röst för mycket ansågs kunna drabbas av menstruationsrubbningar.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Inrikes 13 juni, 2025

V-profilen om Järvaveckan: ”Lobbyister har tagit över”

Magdalena Andersson talar först till folket i Gaza och sedan till de församlade under Socialdemokraternas dag på Järvaveckan. Foto: Liz Fällman.

Årets Järvavecka är den tionde i ordningen. Mohamed Nuur, lokal V-profil, ser skeptiskt på utvecklingen för både veckan och politiken i stort.

– Jag får lite av en tvångstanke att skriva ”Kuken” på den, säger Ung vänster-medlemmen vid klistermärkesbordet om Sverigeflaggan på den USA-Sverige-pin hon hittat på marken. Troligen har någon från Amerikanska Handelskammarens granntält tappat den.

Utöver dem är Vänsterpartiets monter på Järvaveckan omringade av Tibble Gymnasium, samt läkemedelsföretagen Astra Zeneca och Chiesi Pharma. Överallt syns loggorna för huvudsponsorerna: Axel Johnson-gruppen och Gålöstiftelsen. Väderprognosen över Spånga IP är polisdrönare och spridda regnskurar.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Inrikes 13 juni, 2025

Allan är homosexuell – ska utvisas till Ryssland

Allan, 41, har förts till förvar – i väntan på att utvisas till det homofoba Ryssland. Foto: Privat / Mikhail Metzel/AP

41-årige Allan flydde till Sverige för att slippa kriga för Putins hbtq-fientliga regim. Nu skickas han tillbaka, då Migrationsverket menar att han motsatt sig deras arbete. ”Medan jag sitter inspärrad är de som hanterat mitt fall lyckliga, fria, och förbereder sig antagligen för midsommar”, skriver han till Flamman.

– Jag är väldigt förvirrad, superstressad nu, säger Allan, 41.

Han kan inte prata länge, men tackar för samtalet. Uppkopplingen är sprakig, och mobilen är lånad. Hans egen blev tagen när han fördes till Migrationsverkets förvar. 

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Rörelsen 13 juni, 2025

Budgetsaneringen på 1990-talet räddade välfärden

När dåvarande statsministern Göran Persson fyllde 50 år, fick han en stickad mössa av Johan Lönnroth. Foto: Claudio Bresciani/Scanpix/TT.

Detta är en insändare. Skribenten ansvarar själv för alla åsikter som uttrycks.

Vill du svara på texten? Skicka en replik på högst 3 000 tecken till [email protected].

Leonidas Aretakis skriver i Flamman (29 maj) under rubriken ”Magdalena Andersson är fast i fel epok”: ”Kritiker menar att de svenska Socialdemokraterna på 90-talet sålde ut välfärden till nyliberalismen, medan finanshökar som Magdalena Andersson menar att budgetsaneringen snarare räddade den. Nu är partiet där igen.”

Att socialdemokratin blivit nyliberal är en myt som lanserats av vänsterns konspirationsteoretiker.

Jag tolkar Leonidas så att han instämmer med de angivna kritikerna. Men de hade fel. Nyliberalerna ville montera ned välfärdsstaten. Fredrik Reinfeldt var en kort tid påverkad av dem då han lät publicera Det sovande folket 1993.

Men att socialdemokratin blivit nyliberal är en myt som lanserats av vänsterns konspirationsteoretiker.

Om vi (jag var med) inte hade fått ordning på de offentliga finanserna – budgetunderskottet låg över tio procent av BNP och Maastrichtskulden låg på 80 procent av BNP 1993 – hade Sverige hamnat i samma situation som Grekland under eurokrisen. Budgetsaneringen fick en dålig fördelningsprofil då S dumpade oss i V – som gjorde upp med dem om en budgetsaneringsplan med bland annat värnskatten hösten 1994 – och genomförde saneringen ihop med C åren 1995 till 1998. Men saneringen var nödvändig.

Läs mer

Anderssons misstag är att hon håller fast vid orimligt strama budgetregler i ett läge då vi är nere på en skuldnivå på 30 procent och vi har behov av ett stort grönt investeringspaket liksom kraftigt ökade statsanslag till kommuner och regioner.

Diskutera på forumet (0 svar)
Utrikes 13 juni, 2025

Norge får ny drogpolitik: ”Avkriminalisering light”

Bjørn Dahl, politiker för anarkistiska Samfunnspartiet, rökte en holk i valstugan på Karl Johan redan 2017. Foto: Vidar Ruud/NTB.

En majoritet i norska Stortinget, inklusive Arbeiderpartiet, har röstat igenom ett nytt lagpaket som ska bemöta droganvändare med lägre straff och mer hjälp. ”Även i Sverige är S den största nöten att knäcka”, säger Karin Rågsjö (V) – som tycker att reformen kunde ha gått längre.

I förra veckan röstade fyra norska partier – Høyre, Sosialistisk Venstreparti (SV), socialliberala Venstre och socialdemokratiska Arbeiderpartiet – för en ny ”rusreform”.

– Vi har länge varit en del partier i Stortinget som jobbat för en avkriminalisering av mindre mängder narkotika, säger Torgeir Knag Fylkesnes (bilden), SV:s rättspolitiska talesperson, till Flamman.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Nyheter 12 juni, 2025

Skolskytten i Österrike följde nazistkonton på X

Bilden som 21-åringen lade upp innan masskjutningen, en bild på honom från en e-sportsturnering, samt en detalj ur det fastnålade inlägget hos ett av de få konton han följde. På den sistnämnda bilden syns nazistsymbolen ”svarta solen” och den fascistiska filosofen Julius Evola.

Ett konto på X kopplas till skytten som mördade tio personer i österrikiska Graz. En bild postad minuter innan dådet refererar till två tidigare skolskjutningar – och i skyttens flöde blandas våldsamt innehåll med roterande hakkors.

I tisdags mördades tio människor på en gymnasieskola i österrikiska Graz. Den misstänkte gärningsmannen, en 21-årig tidigare elev, ska ha dykt upp på skolan runt kvart i tio på förmiddagen. Därefter gick han in på en toalett och tog fram sina vapen, ett par skyddsglasögon och ett headset.

Några minuter innan klockan slog tio hördes de första skotten. Mindre än tio minuter senare hade 21-åringen tagit sitt liv på en av skoltoaletterna, efter landets värsta massmord i modern historia. Sju av de dödade var flickor och flera av offren hade utländsk bakgrund, främst från europeiska länder.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Diskutera på forumet (0 svar)