FÖR ÖVRIGT… … läste jag att det skulle bli mobilfria zoner i Stockholms lokaltrafik. Alla tiders! Det har länge varit ett gissel med alla människor som babblar på högsta volym helt utan hänsyn till sina medpassagerare, och vi ska inte tala om ringsignalerna. Jo, det ska vi visst, för tänk ifall man nån gång tilläts dåsa bort utan risk för att väckas bryskt av det ettrigaste av ljud.
Men självklart måste folk börja gnälla direkt. På ett internetforum ser jag de gamla vanliga flosklerna om ”Sovjetfasoner” och ”förmyndarsverige”. Och ologiskt nog kommer gnället från samma högermänniskor som i tid och otid hyllar valfriheten som ett absolut måste i samtliga sammanhang. Herregud, med det här beslutet ökar ju valfriheten för alla! Vill man ha lugn och ro väljer man mobilfri vagn, vill man prata i telefon sätter man sig i övriga tåget. Men det är klart, de jagfixerade folkgrupperna MÅSTE ju få prata i telefon exakt när de vill, var de vill och hur de vill. En självcentrering som de flesta växer ifrån i samband med skolstarten eller rentav tidigare.
Ett argument någon kommer med är ”Jag måste hålla telefonkontakt med mina kunder, och i rusningstrafik hinner man inte kolla att man kliver på rätt vagn”. Någon som hört talas om att man kan byta vagn på något som heter t-banestationer?
Själv kan jag bara glädjas med alla nollåttor och hoppas respekt- och valfrihetsreformen finner sin väg till det Göteborg där jag tillbringar min mesta tid, plus naturligtvis alla andra orter i vårt vackra land. Ropen skalla – mobilfrihet åt alla!

För övrigt är det väldigt kul att vara tillbaka på Flammanredaktionen just nu i denna urläskiga valrörelse. När jag nästa gång skriver opinionsspalt har det kanske gått åt pipsvängen. Eller kanske inte?

För övrigt diskuterade jag och polarna vem som varit tidernas coolaste svenske partiledare. Lars Werner vann, rakt över partigränserna.