Helgen 3-5 juni anordnade Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer en konferens i Göteborg med temat ”Demokrati, säkerhet och fred”. Ung Vänster hade till konferensen bjudit in den danska organisationen Oprør. Organisationen befinner sig nu under åtal för att dom har skänkt pengar till den Palestinska organisationen PFLP och den Colombianska gerillan FARC. Talespersonen, Patrick Mac Manus är nu åtalad för att i dansk TV ha uppmanat andra att också samla pengar till sekulära och demokratiska organisationer som står på EU:s terrorlista.
– Anklagelserna känns igen och handlar i grunden om att motståndarna till vårt agerande mot terrorlagarna och deltagande på konferensen underkänner människors rätt till motstånd mot förtryck runt om i världen, säger Jens Henneberg Andersen från Oprør
– Terrorlagarna är i sig ett hot mot demokratin och en integrerad del av kriget mot terrorismen.

Godtycklig lista
EU:s terrorlista är odemokratisk och godtycklig vilket synliggörs tydligt i vilka som hamnar på listan. Befrielserörelser som makthavare länge har haft problem med sätts systematiskt upp på en lista vars själva existens är extremt märklig. Terrorlistorna är inte juridiska dokument utan politiska, säger Pia McKee som också är aktiv i Oprør. Oprør har tidigare på sin hemsida publicerat en appell där dom uppmanar andra organisationer att följa Oprørs exempel och samla pengar till sekulära och demokratiska organisationer. Appellen har av dansk polis tagits bort från hemsidan men kan läsas i sin helhet på det svenska initiativet http://www.demokratiuppropet.se. Ung Vänster gjorde 2002 en symbolisk insättning av pengar till Palestinska PFLP som en protest mot EU:s absurda terrorlista. Detta ledde till att en förundersökning mot dåvarande ordförande Ali Esbati inleddes men som senare lades ner. Oprør har till skillnad från Ung Vänster valt att sätta in en stor summa pengar, närmare 50 000 kronor var till FARC och PFLP. Storleken beror på att det med en mindre summa pengar hade varit svårare att nå ut och skapa debatt.

Lagstifningen inte tillräcklig
I Danmark, har man liksom i Sverige, en politisk utveckling där förslag om mer repression och övervakning presenteras på löpande band.
– Man kan ibland få uppfattningen i den allmänna debatten om att den lagstiftning vi idag har inte skulle vara tillräcklig för att bekämpa brott. Genom att hänvisa till att ”vi måste ta krafttag mot terrorismen” pressas allt mer repressiva förslag igenom som kraftigt åsidosätter demokratiska fri- och rättigheter. Därmed blir det väldigt uppenbart att utvecklingen med fler och fler terrorlagar endast handlar om symbolpolitik från makthavarnas sida, men som för Oprør och många andra organisationer får väldigt stora konsekvenser fortsätter Pia McKee.
– Gemensamt för terrorlagarna är att dom av makthavarna kommer att tolkas väldigt godtyckligt och användas mot politiska rörelser. Lagarna bidrar till att sprida misstänksamhet och oro säger Jens.
Oprør tar även upp dom hinder som terrorlagarna har satt för fredliga lösningar på både konflikten i Colombia liksom den i Palestina. Eftersom organisationer har satts upp på EUs terrorlista har all möjlighet till dialog och fredsförhandlingar skjutits i sank och öppnat upp för mer våldsamma konflikter.
– Det finns en stark vilja av att brännmärka olika organisationer som terrorister, särskilt från de israeliska och colombianska regeringarnas sida, eftersom det ger dessa regeringar anledningar till att isolera och straffa sin motpart i konflikten. För terrorister pratar man inte med – dom dödar man och det är ur det perspektivet vi ska se USA:s krig mot terrorismen säger Jens.