Pär Ström är civilingenjör och ”engagerad medborgare”. Han har ett eget företag inom IT, och ligger bakom sajten Stoppa-storebror.se.
– Elektroniska fotspår är ett nytt fenomen, som möjliggörs av den moderna tekniken, och som i sin tur möjliggör övervakning.
Han oroar sig bland annat för de facto-straff, som han menar börjar bli ett problem i USA. En person ”svartlistas” och hindras från att till exempel gå ombord på ett flygplan, utan att veta varför och utan att kunna överklaga.
– Till och med en vanligt promenad med hunden blir möjlig att övervaka, med kameror med ansiktsigenkänning.
Pär Ström höll föredrag på ABF-huset i Stockholm, vid ett seminarium om rättssäkerhet arrangerat av Fib-juristerna.
Det finns stora och mäktiga aktörer som har intresse av övervakning, menar han. Staten eller samhället, för att utreda eller förebygga brott – men kan också använda information i andra syften. Företag har ett ekonomiskt intresse av att veta vad kunderna handlar för varor eller har för livsvanor. Givetvis kan främmande makt ha intresse av övervakning. Även privatpersoner kan också vara intresserade av att kartlägga andra, till exempel om de misstänker otrohet.

Total informationskontroll

I USA bildades, efter terrordåden den 11 september 2001, TIA – Total Information Awareness Office (ungefär totala informationskontrollmyndigheten).
– Allas elektroniska fotspår kan spåras. Tusentals offentliga och privata databaser kan läsas av i realtid – det blir enorma mängder information.
Egentligen handlar det om gigantiska nätverk av informationslagring och utbyte.
– Vi använder ordet ”databas” bara i brist på en bättre beskrivande term.
Om man lägger samman den globala övervakningen i säkerhetssyfte, inklusive regeringskällor, med kommersiella databaser med personlig information, då blir det en mycket stor mängd information av en stor mängd personer. USA:s regering har köpt in hela personregister från andra länder, säger Pär Ström, och det är belagt att detta skett via illegala mellanhänder, eftersom det handlat om sådana register som är förbjudna att vidarebefordra.
Det finns en avsikt att använda ”data mining”, mönsterigenkänning, för att identifiera misstänkta beteenden. Ett dataprogram heter Ears, öron, som faktiskt kan konvertera talat språk till text. Ett annat system heter Tides, tidvatten, som automatiskt översätter från andra språk och ett program ska automatiskt kunna hitta lögner.

EU använder light-version

EU har en light-version, Trafikdatalagen. Enligt den ska det bli tvång på lagring av telefonsamtal – inte vad som sägs men vem som ringt vem; mejl – inte innehåll, men vem som mejlat vart; mobilsamtal – inte dess innehåll, men vem som ringt vart och dessutom från vilken geografiskt punkt.
– Denna lagring av data ska alltså ske av alla EU-medborgare – inte bara dem som är misstänkta för brott.
I förlängningen kan denna sammantagna lagring av data ge kännedom om privatpersoners relationer, åsikter, kläder intressen, sjukdomar, vanor och så vidare. Tillskyndarna av denna informationslagring säger att det ju inte är innehållet som lagras.
– Men vilka vi ringer är ju väldigt avslöjande.
– De elektroniska fotspåren är alltså enormt viktiga, men de blir också fler och fler allteftersom tekniken utvecklas.
Pär Ström demonstrerar ett exempel på sociogram – det nät av kontakter en vanlig medborgare kan tänkas ha. I detta innefattas alla, även den man kanske säljer en bil till. Som helt oskyldig riskerar man att innefattas i ett sådant sociogram som tillhör misstänkta personer. Då kan det kan uppstå verkligt stora problem för en helt oskyldig privatperson.
Framför allt oroar sig Pär Ström för alla de oskyldiga som faktiskt, i USA idag, hamnar på svarta listor och aldrig kan bli bortsorterade därifrån. Det går ju inte att bli rentvådd från en misstanke eller stämpling som är informell eller, i klartext, hemlig.
Han menar att det redan idag i USA är ett stort problem med dessa svarta listor som larmar vid till exempel flygresor. Man ska då komma ihåg att flygresor, särskilt inrikesflyg, är mycket vanligare i USA än hos oss.
– Det finns en stor risk att indikationer tilldelas stor betydelse, och då ger ett de facto straff, när man till exempel hindras att gå ombord på ett flygplan.
De svarta listorna riskerar att skapa en permanent underklass, menar han, av personer som inte är dömda för brott och inte vet vad de misstänks för, men som är begränsade i sin vardag.

Anonymitet mänsklig rättighet

– Det håller på att ske en utrotning av anonymiteten. Är det inte en mänsklig rättighet att kunna gå till stranden, handla mat eller köpa tidningen, utan att det registreras i en databas?
Anonymiteten en grundläggande faktor för ett fritt och demokratiskt samhälle, menar Ström. Men anonymitet har i stället börjat betraktas som någonting fult, när det i själva verket ligger till grund för vår dagliga trygghet och säkerhet.
Snart kan vi i Sverige ha smarta kort till kollektivtrafiken, som gör informationslagring möjlig. I och med försöket med trängselskatter i Stockholm registreras varje bils nummerplåt. Varför då? frågar Pär Ström. I andra länder finns möjlighet att åka in i en separat fil och betala där kontant, men i Stockholm infördes inte den möjligheten. I Storbritannien finns ett system med vägkameror som kallas ANPR, som jämför bilarna mot databaser och sparar informationen i 2-5 år.
– Alltså samtliga bilförflyttningar i Storbritannien.
En springande punkt är att all denna teknik tillåter övervakning och kartläggning helt automatiskt.
– Inte ens en sträng diktatur har råd att ha allas hem buggade manuellt.
Han menar att den identifierande, automatiska förebyggande övervakningen av oskyldiga kan lagras i 50 år och sökas på tre sekunder.
Redan idag finns i koder i vissa nya datorskrivare, som gör att varje papper som kommer ut, i efterhand kan spåras tillbaka till den specifika printern. Argumentet för detta är att spåra falska sedlar. Pär Ström frågar varför det i så fall har varit ett sådant hemlighetsmakeri kring dessa kodsystem i skrivare.
Efter stora väktarrån i Sverige, hörs röster som vill minska användandet av kontanter. Riksbanken menar att det vore möjligt att förse varje sedel med ett eget chip. En ny teknik är biometri. Det skulle kunna bli möjligt att lämna fingeravtryck vid inträdet till Gröna lund.
– Mardrömmen vore ett enda medborgarkort som man kunde göra allt med.
Att föra DNA-register är något som Pär Ström betraktar som problematiskt, om användningen går för långt.
– Varje gång någon tar en öl på en bar så är det ett DNA-prov.
Han menar att det är nödvändigt att hålla hårt på principerna från början, så att det inte sker en ändamålsklyvning.
– Att man, efter att ha lagrat vissa uppgifter, kommer på nya användningsområden – vill använda informationen till det och det och det…
Dagens övervakningskameror, som de används i Sverige, utgör inget större hot mot integriteten, menar han.
Men de skulle kunna användas på ett problematiskt sätt. Om ansiktsigenkänning används, och körs mot porträtt. Detta, och mycket mer, påskyndas av tillverkarna.
– Vi har en stor och väldigt hungrig säkerhetsbransch.

Nya risker för privatpersoner

Det pågår ett forskningsprojekt i USA, där kameror samkörs i gigantiska nätverk. Ett annat forskningsprojekt är gångstils-identifiering.
– Målet är att ingen ska kunna komma anonymt inom 150 meters avstånd från en amerikansk regeringsbyggnad. Det finns till och med forskning kring lukt­igenkänning.
Han menar också att det finns en påbörjan till övervakning och avlyssning av folks undermedvetna. System som möjliggör registrering av människors humör och avslöjar lögner, är under utarbetande. I USA påbörjades en bojkottkampanj mot klädjätten Benetton, som sade sig vara villig att införa chip i sina kläder för att möjliggöra spårning. De nya svarta lådorna i bilar, som används för att lagra information i syfte att utreda trafikolyckor, har bilens ägare ingen kontroll över.
– Däremot finns det tendenser till att försäkringsbolag har börjat gama åt sig den här informationen.
Hela utvecklingen mot ett övervakningssamhälle, har kommit mycket snabbt och varit väldigt lite ifrågasatt, menar Pär Ström. Det beror på att motiven alltid sägs vara goda. Justitieminister Thomas Bodström argumenterar utifrån att polisen behöver hjälpmedel för att bekämpa brott.
– De tekniska möjligheterna att övervaka har vi bara sett början på. Om tio år kan vi göra mycket mer. Någon gång måste samhället säga, att vi visserligen kan övervaka för att slippa brottslighet, man att det nu får vara nog med övervakning.
– I Sverige finns tendensen att anse att staten alltid är snäll. Det finns mycket fler och större proteströrelser i andra länder, i till exempel Storbritannien, Danmark och Finland – men det förslår ändå inte mot övervakningsmaffian.
– Justitieministern inför nya risker gentemot individer. All denna lagrade känsliga information kan komma i orätta händer.
Han tar ett exempel med en norsk äkta make med kontrollbehov, som kom över fruns biltullsregistrering och hann upp henne.
– Hon hade kunnat bli mördad på kuppen.
– Alla databaser läcker, så är det bara, och de läcker mycket också. Information har vingar.
Det är möjligt att manipulera och förfalska information, i syfte att rikta misstankar mot någon annan än sig själv. Det är lätt att en mobiltelefon kommer i orätta händer.
– Det sägs att frisörerna på fängelser är populära, för att genom dem kan man komma åt hårstrån från andra brottslingar. Det är förstås smart att rikta misstankarna mot en annan känd brottsling, när det blir allt vanligare med bevisplantering.
Pär Ström vill peka på ett rättsfall där en dator användes i bevisningen och där domstolen betraktade det som en försvårande omständighet i sig för den misstänkte, att informationen i datorn krypterats. Det blir individen som förutsätts vara öppen mot samhället, och i annat fall misstänks automatiskt.
– I en by i Storbritannien utredde polisen ett mord och gick ut med förfrågan till alla 4 000 manliga invånare att lämna DNA-prov. Det är extremt oroande att individer förutsätts bevisa sin oskuld.
Pär Ström vänder sig emot den förebyggande övervakningen.
– Det kan bli en tsunami av övervakning av oskyldiga, om vi inte ser upp. Därför vill jag dra gränsen vid folk som är misstänkta för grovt brott. Övervaka dem men inte oss andra.