TEGUIGALPA. Chiles första kvinnliga president slog ut högerkandidaten Sebastián Piñeras. Den senare hade, tillsammans med rösterna från det högerextrema partiet UDI, två procent mer, drygt 49 procent, i den första valomgången. Kommunistpartiet fick 5,2 procent och ställde fem krav för att ge Bachelet sitt stöd i den andra valomgången, vilket hon nästan helt sa sig acceptera. Och med kommunisternas röster fick Bachelet majoritet.
– Chile behöver en ny politik för nya medborgare, sa en rörd Bachelet på söndagskvällen framför sina anhängare.
Men hon gav inga löften om ekonomiska förändringar, bara vaga löften om att chilenaren i största allmänhet måste ges mer demokratiskt inflytande. Den påtänkte finansministern i Bachelets kommande regering, Mario Marcel, klargjorde också i en intervju med den argentinska dagstidningen Clarin, att djupgående förändringar av den ekonomiska modellen inte kommer på tal.

Skattepolitk fortsätter
– Bachelet kommer att förfoga över ekonomiska resurser och det kommer inte att bli några förändringar. Momsen på 19 procent fortsätter, maxgränsen för företagsskatt är 17 procent och för fysiska personer 40 procent, sa Marcel och slog fast att den nuvarande modellen fortsätter, trots den skoningslösa kritik den fått ta emot från fackföreningar, katolska kyrkan och till och med av de två högerkandidaterna i presidentvalet.

Fem krav
Lautaro Carmona, generalsekreterare för det chilenska kommunistpartiet, sa i en intervju dagen före den andra valomgången att ”vi kommer att fortsätta vara opposition under regeringen Bachelet eftersom regeringskoalitionen (socialister, social- och kristdemokrater) värnar om den nyliberala modellen. Därför skulle det vara inkonsekvent att ta del av en sådan regering”.
Efter den första valomgången ställde kommunisterna fem villkor för att stödja Bachelet i den andra valomgången. Kraven gällde en förändring av valsystemet som exkluderar den utomparlamentariska vänstern trots att kommunisterna, med sina 5,2 procent, kom över femprocentsspärren men ändå inte fick representation i kongressen. De andra kraven är mer ekonomiska och miljömässiga krav, som en höjning av de låga pensionerna på 150 dollar samt rätt till såväl kollektivavtalsförhandlingar som strejkrätt. Bachelet accepterade dessa krav.
Men kommunisterna fick även dessa löften av den avgående Ricardo Lagos, som inte uppfyllde ett enda av kraven. Vänstern har emellertid vuxit under mandatperioden, och de drygt sju procenten till parlamentet den 4 december 2005 och de tio i kommunal- och regionalvalen 2004 har oroat regeringskoalitionen.
Carmona underströk därför att framgångar bara beror på den ”organiserade folkrörelsens kamp som ska tvinga Bachelet att uppfylla sina val- och andra löften”.
Men vänsteralliansen Juntos Podemos, i vilken kommunistpartiet utgör den starkaste kraften, och dess presidentkandidat Tomas Hirsch hade ingen gemensam ståndpunkt inför den andra valomgången. Hirsch, Humanistiska partiet och andra mindre vänsterkrafter uppmanade väljarna att rösta blankt eller annullera valsedeln i söndags.
Kommunisternas 5,2 procent blev avgörande för Michel Bachelets valseger och med sina 53,49 procent tillträder hon presidentposten den 11 mars.

Bakgrund: Michelle Bachelet

Michelle Bachelets far, Alberto Bachelet, var general vid det chilenska flygvapnet men avled i en hjärtattack den 12 mars 1974 som resultat av tortyren från den chilenska arméns underrättelsetjänst, DINA.
När medicinstuderande Michelle äntrade taket i närheten av universitetet där hon studerade, såg hon hur faderns flygvapen bombade presidentpalatset ett 20-tal kvarter längre bort den 11 september 1973. Inne i palatset försvarade president Salvador Allende sitt mandat tills hans liv släcktes av kulorna från den chilenska fascismens bödlar.
Allende hade ett år före statskuppen utnämnt Alberto Bachelet som ansvarig för distributionen av de ransonerade livsmedlen i Chile. CIA konspirerade och framkallade, med hjälp av överklassen och ägarna inom transportnäringen, en allvarlig livsmedelskris som var nödvändig att lösa för att gå vidare i den politiska processen i Chile.

Den 11 september greps Alberto Bachelet och fördes till Flygvapnets krigshögskola.
– Min far fördes senare till ett allmänt fängelse och den 12 mars 1974 avled han i en hjärtattack, som en konsekvens av tortyren, sa dottern i en intervju.
Chiles nya president anslöt sig till socialistpartiets underjordiska kamp men den 10 januari 1975 greps hon och hennes mor, Ángela Jeria, av DINA och fördes till koncentrationslägren Villa Grimaldi och Cuatro Álamos. Efter tre veckor släpptes de och gick i exil till Australien där hennes bror Alberto befann sig.

Efter en tid flög de till DDR (som utgjorde det chilenska socialistpartiets främsta exilland) där Michelle Bachelet fortsatte och avslutade sina medicinstudier. Hon gifte sig med chilenaren Jorge Dávalos, far till två av hennes tre barn.