Den estniska staten inrättade nyligen ett minnesmärke som hyllar en SS-division, vilket väcker protester.
En symbolfråga som retat Ryssland sedan de baltiska staternas oberoende är omtolkningen av den baltiska kollaborationen med Nazityskland som en ”frihetskamp” mot sovjetisk ockupation. Denna omtolkning, som delas av många medborgare i de berörda länderna, har satt sin prägel på den statliga minnespolitiken.
I Estland, liksom i Lettland, har SS-veteranerna sedan början av 1990-talet hållit offentliga möten, som vid upprepade tillfällen provocerat protestnotar ifrån Rysslands utrikesdepartement men sällan väckt några nämnvärda internationella reaktioner.

SS-division får sten
I samband med de pågående kampanjerna till minnet av 60-årsminnet av slutet av andra världskriget invigdes en minnesten som hyllar 20:e Waffen SS-divisionen, även kallat Estniska Legionen, i Lagedi nära Talinn.
Minnesmärket är en del av det statliga Museet för kampen om Estlands oberoende. En intressant detalj i sammanhanget är att samma sten tidigare varit uppsatt i den lilla staden Lihula. Där fick Estlands regering dock plocka bort den efter högljudda internationella protester.
Samtidigt pågår i Ukraina en infekterad strid om minnet av de ”patrioter” som stred mot Röda armén under andra världskriget. Regeringen i Kiev planerar att jämställa medlemmarna i den så kallade Ukrainska motståndsarmén (UPA) med just Röda arméns veteraner när det kommer till pensionsförmåner och dylikt. Detta har redan provocerat fram protestdemonstrationer, organiserade av de ukrainska kommunisterna, och sammandrabbningar mellan krigsveteraner, som ser UPA-männen som nazistkollaboratörer.