Det uppskjutna valet i Bolivia kommer att genomföras, dock inte den 4:e utan den 18 december. Det slog interrimspresidenten Eduardo Rodriguez fast i ett dekret han utfärdade i mitten av förra veckan efter att parlamentet obstruerat datumet för valet.
LA PAZ Den konstitutionella kris som utlöstes i slutet av oktober efter att den Nationella Valkommissionen beslutade att uppskjuta valet på obestämd tid, ledde till kraftiga reaktioner. Evo Morales, presidentkandidat för vänsterpartiet MAS, menade att beslutet var ett desperat försök från “döende partier”, som utgör majoriteten i valkommissionen, att ”blockera en valseger för MAS”.
Orsaken till beslutet var diskussionen av en omfördelning av de 135 mandaten i parlamentet som skulle missgynna vissa valdistrikt i Bolivia och gynna andra, som till exempel högerns högborg Santa Cruzregionen, som i presidentdekretet får tre av de fyra begärda.
Den politiska högern börjar nu att omgruppera och ena sig mot Morales, som har cirka 25-28 procent av väljarna bakom sig i de flesta opinionsundersökningar. Högerns huvudkandidat är Jorge Quiroga, ”Tuto”, som har 18-22 procent i opinionsundersökningarna och representerar Poder Democrático Social, Podemos.
”Andinsk kapitalism”
Medan MAS och Morales har öppnat sig mot mitten och delar av arbetsgivarsidan, menar delar av den bolivianska vänstern och folkrörelsen att de samtidigt har stängt dörren mot vänstern och mjukat upp sitt politiska program för att attrahera delar av den viktiga medelklassen. Morales och vicepresidentkandidaten Alvaro Garcia Linera betraktar nu MAS som ett ”center-vänsterparti”, enligt uttalande från Linera den 30 augusti i dagstidningen La Prensa.
Till Flamman säger Garcia att han är för utvecklandet av en förstärkt ”andinsk kapitalism” vilket fått tidigare nära allierade, som kommunistpartiet PCB, att anklaga Linera för att gå andra ärenden än folkets.
Samma kritik kommer från landsorganisationen COB:s ordförande Jaime Solares och Abel Mamani, ordförande för Fejuve, den organisation som utgjorde motorn i störtandet av Lozada och Mesa i staden El Alto, en förstad till La Paz med en miljon invånare.
– Vi har en minimal tro på att en ny regering, oavsett om det är Evo Morales eller ”Tuto” Quiroga, kommer att lösa våra problem. Dessa kommer att fortsätta så till vida det inte genomförs grundläggande förändringar som är en ny politisk konstitution, nationalisering av gas- och oljereserverna samt straff mot mördarna från oktober 2003, säger Mamani till Flamman.
Kan gå mot inbördeskrig
Såväl Solares som Mamani säger att de kommer att ta ut COB:s och El Altos medlemmar på gatorna igen om Morales förråder folket. COB-ordföranden Solares är skoningslös i sin kritik mot MAS politiska ”uppmjukning”:
– Evo Morales deltog aldrig i striderna i oktober 2003 utan befann sig på semester. Han ville inte ha en nationalisering av energiresurserna men i dag lovar han allt eftersom han aspirerar på att bilda regering. Han till och med flirtar med de transnationella bolagen. Genomförs inte nationaliseringen av energiresurserna tror jag att vi går mot inbördeskrig. Och Ni, kamrat journalist, intervjuade mig i slutet av oktober 2003 och då sa jag, att ”om inte Carlos Mesa (som blev interrimspresident efter Lozada) genomför ’Oktoberagendan’ så kommer vi störta Mesa också”, vilket vi gjorde i juni i år. Samma sak kan hända med Evo Morales.
I en intervju i högertidningen La Razon i söndags understryker Evo Morales att idén om en ”andinsk kapitalism” är ett sätt att erkänna företagarna i Bolivia. Uttalandet kommer säkerligen att ytterligare förvirra debatten på vänstersidan och kan leda till frustration och besvikelse efter en MAS-seger om inte Oktoberagendan förverkligas.
