DUISBURG Inför valet tydde mycket på att den sittande tyska regeringen, bildad av socialdemokraterna (SPD) och De Gröna, skulle ersättas av en borgerlig allians, bestående av kristdemokraterna (CDU/CSU) och liberalerna (FDP). Kristdemokraterna ledde länge samtliga opinionsmätningar och deras tilltänkta koalitionspartner FDP tog till och med ett partikongressbeslut på att inte samverka med några andra partier än just CDU/CSU.
Men nu, när rösterna är räknade, ter sig situationen mycket mer komplicerad än väntat. Valets vinnare är visserligen liberalerna som något oväntat fått 9,8 procent av rösterna, men deras tilltänkta allianspartner CDU/CSU har drabbats av ett svidande nederlag. Den borgerliga alliansen misslyckas därför att få egen majoritet och kristdemokraternas toppnamn Angela Merkel framstår som valet stora förlorare.
Men även motståndarna, regeringspartierna, har förlorat stora röstandelar och därmed sin tidigare knappa majoritet i parlamentet. Förbundskansler Gerhard Schröder kunde visserligen glädja sig över att motståndarna missat egen majoritet i förbundsdagen, men hans eget parti tappade 4,3 procentandelar och är nu bara näst störst i parlamentet. Även juniorpartnern De Gröna tappade lätt.

Vänstern framåt
Det är vänsterns framfart som har gjort den politiska situationen i Tyskland komplicerad. Die Linke, Vänsterpartiet, fick till slut 8,7 procent av rösterna och är därmed valets stora vinnare.
– Vi har nått vårt mål och förhindrat en borgerlig regering, konstaterar Hüseyin Aydin glatt.
Aydin är färsk ledamot i den nya förbundsdagen, en av de Duisburgbor som tar sig in i parlamentet på vänsterlistan. I Duisburg fick vänstern 7,8 procent av rösterna, vilket gör staden till västra Tysklands främsta vänsterfäste. Trots att vänstern fördubblade sin röstandel, jämfört med valet 2002, så är det i princip östtyskarna som står bakom framgången. Partiet fick över 25 procent av östtyskarnas röster, i väst hamnade man under fem procent. Men denna obalans vill man jämna ut framöver genom att fila på en ny profil för vänstern, som hittills drabbats av kopplingen till DDR-tiden.
Att det gick så pass bra i Duisburg, menar Aydin, beror på det faktum att man har lyckats locka till sig många besvikna socialdemokrater, något som det östtyskt dominerade gamla vänsterpartiet PDS aldrig lyckats med.
– Men nu får vi inte göra misstaget att svika våra väljare, menar Aydin. Nu måste vänstern samlas och vi måste komma ihåg vårt vallöfte: att bli en konsekvent vänsteropposition i parlamentet.

Gröna uppvaktas
Vänsterparlamentarikerna kommer knappast att ställas inför valet att svika sina vallöften, även om det kommer att finnas en teoretisk vänstermajoritet i det nya parlamentet. Samtliga av de resterande partierna har redan gjort klart att de inte tänker samverka med dem. Den tyska pressen spekulerar nu friskt om vilken partikombination som kommer att ta över regeringsmakten. Valvinnaren FDP, som uppenbarligen gynnats av att många kristdemokrater gjort ett taktiskt val och splittrat sina röster till förmån för liberalerna, har ”kategoriskt” uteslutit att samverka med socialdemokraterna. Samtidigt öppnade partiets ordförande Guido Westerwelle för en koalition bestående av de borgerliga partierna och De Gröna. Detta avfärdades dock omedelbart av Joschka Fischer. Situationen verkar alltså vara låst i dagsläget och i bakgrunden spökar därför möjligheten av en så kallad “stor koalition” bestående av kristdemokrater och socialdemokrater.