… så driver tydligen vänsterpartiet och miljöpartiet kravet på en generell flyktingamnesti i de pågående budgetförhandlingarna För vänsterpartiet ska det vara en av de viktigare frågorna.
Det är imponerande att se den breda uppslutning som den pågående kampanjen för amnesti uppbringar. Men kravet som sådant kan till och med hota viktiga delar av asylrätten.
Kravet är först och främst kortsiktigt. Istället för att lägga all tyngd bakom kravet på en humanare handläggning och bedömning av flyktingärenden från dag ett och flera år fram i tiden för alla i behov av skydd, läggs nu allt krut på en generell flyktingamnesti för en i sammanhanget mindre grupp människor som haft förmågan att stanna kvar i landet trots avvisningsbeslut. Denna grupp är naturligtvis heterogen. Det är personer som skulle ha fått asyl men också personer som garanterat hade nekats asyl i ett Sverige med de mest humana flyktingregler.

Den andra hörnpelaren i svensk flyktingpolitik, den individuella bedömningen av den asylsökandes skyddsbehov, har man redan frångått i och med ställningstagandet för amnesti. Om man tror att det är svårt idag att flytta fram positionerna i flyktingfrågan lär det inte bli direkt enklare efteråt när det går att hänvisa till en allmän välvilja vid eventuell amnesti…
Flera engagerade personer inom kampanjen för flyktingamnesti tar upp Spanien som ett exempel. Det är ingen helt ärlig argumentation. Det spanska beslutet om amnesti växte inte fram ur en allmän välvilja mot gömda flyktingar, det var ett nödvändigt beslut som den extrema situationen med miljoner illegala invandrare inom landets gränser tvingade fram.
Den svenska situationen är inte ens i närheten. För att vi inte ska komma dit behövs en mer human bedömning av alla asylsökande grundat på deras individuella skyddsbehov, inte en enstaka amnesti för ett fåtal vid ett enskilt tillfälle.