Okategoriserade 27 juli, 2005

Upp till kamp mot moraliserandet!

Låt inte den politiskt grundade kritiken av porr bli till geggig sexualmoralism. Det är inte relevant om en politiker tycker det är ”äckligt” med porr. Flamman samlade tre vänsterpartister för ett samtal om porr.

Hur ska man förhålla sig till porren? Det är en fråga som drivit feminister till mer polariserade positioner än de flesta andra frågor. Det finns radikalfeminister som menar att bilder av heterosexuella samlag per definition är kvinnoförtryckande. Och så finns det queerteoretiker som tycker att framställningar av gränsöverskridande sex alltid är radikala, oavsett vem som ligger överst och underst.
Frånsett dessa könspolitiska frågor är det från ett vänsterperspektiv omöjligt att inte vara kritisk mot den profiterande bransch som står bakom porrproduktionen. Men vad ska man göra åt den?
Flamman samlade tre vänsterpartister för att återuppliva diskussionen om porr.

Hur ska man politiskt förhålla sig till porr?

TS: För det första tycker jag det är jättebra att vi pratar om det här. Vi måste kunna prata om porr utan att falla in i det moraliserande som är utbrett i bland annat vänsterpartiet. När folk fäller kommentarer som ”jag blir kränkt bara av att se en erigerad penis”, så funkar det ju inte att sätta sig ner och diskutera.
– Jag och en kollega försökte ha ett seriöst samtal med vårt feministiska råd i riksdagsgruppen, om hur man ska angripa problemet med porr. Men det första som hände var att vi kom i konflikt med varandra. Vi kunde inte prata med varandra.

JB: Jag är allergisk mot den fullständigt antiintellektualistiska moralpanik som faktiskt är ett reellt problem i debatten om porr. Att man inte ens vill diskutera frågan. Och att man utgår från moraliska ställningstaganden och personliga uppfattningar, som ”jag tycker det är äckligt”. Det är en helt irrelevant debatt. Det viktiga är inte om folk tycker det är äckligt – det finns ju uppenbarligen jättemånga som tycker om att se på porr. Tyvärr fastnar även vänsterpartiet ofta i den moralistiska fällan, och det är förfärligt. Det är ju denna sexualmoralism som i mångt och mycket skapar efterfrågan på porr. Det vi ser i porren är en återspegling – ett slags skrattspegel – dels av de könsmaktsförhållanden som finns i samhället och dels av en djupt rotad sexualmoralism.
– Jag har inget emot att man framställer bilder i syfte att göra folk kåta – det är ju inget fel med det. Problemet är att porrbranschen exploaterar människor. Den så att säga samlar det sämsta av kapitalismen och det sämsta av könsmaktsordningen.

TS: Jag tror att vi är väldigt överens om att porrbranschen är förkastlig. Problemet är att vi inte kommer att kunna stoppa den. Då blir frågan: vad gör vi då? Enligt min mening måste vi kunna komma in i branschen och ställa krav. För så länge vi inte stoppar och censurerar så måste vi se till att de som väljer att befinna sig i porrbranschen ska kunna vara säkra på att det finns en insyn. Och de som blivit tvingade in i branschen ska kunna plockas bort av lagens långa armar.
ME: När du börjar snacka om påtvingat och frivilligt, känner jag att det börjar krypa längs ryggmärgen. Den åtskillnaden är ju inte så enkel. Det är samma diskussion som i prostitutionsfrågan. Vad innebär det egentligen att välja och inte välja?

TS: Fast skillnaden mot prostitution är ju att det är tillåtet med porr. Vi vet att det finns människor som på olika sätt tvingas till att medverka i porr, men jag har träffat flera stycken som inte är tvingade och gör det i alla fall. Till exempel lesbiska feminister som själva står både bakom och framför kameran. Det är viktigt att lyfta fram att porren ser olika ut.

JB: Men problemet är att porrbranschen som helhet skapar och återskapar bilden av den sexuellt aktiva kvinnan som någon som är sexuellt upphetsande, men samtidigt helt förkastlig som människa. Man bygger vidare på den sexualfientlighet och sexism som finns i samhället, och driver den framåt.
– Och då blir det irrelevant att prata om flator som gör film, eller om att det finns folk som är i branschen frivilligt. Frivilligheten är ju otroligt begränsad i porrbranschen i stort. Det är ju en fråga om vad man har för valmöjligheter. Det är ju inte så att ”ja antingen så blir jag professor eller så suger jag kuk”. Det är inte precis akademikertjejer som jobbar i porrbranschen.
– När det gäller prostitution har vi perspektivet att, även om det finns en minoritet som tycker om det, ska inte deras intressen väga tyngre än den stora majoritetens behov av skydd. Det perspektivet måste man i viss utsträckning ta in även i porrbranschen.

TS: Jag håller med dig om din övergripande analys av porrbranschen, men samtidigt vill jag lyfta fram att jag känner akademikerbögar som hellre suger kuk än går och städar för att tjäna lite extrapengar. Och på vilket sätt är det mer förkastligt, om de känner att de säljer sig oavsett hur de gör?

JB: Jag menar att det är en skillnad. När man suger kuk reproducerar man det som är själva kärnproblemet: det att det alltid ska finnas tillgång till sexuell tillfredsställelse för män. Vid varje jävla tillfälle i livet ska män kunna sträcka ut handen, dra till sig någon – kvinna eller man, barn eller djur, beroende på preferenser – slänga till vederbörande en slant och få sexuell tillfredsställelse. Bilden av den manliga sexualiteten som en obändig och aggressiv kraft som hela tiden måste och har rätt att tillfredsställas – det är också vad man säljer när man säljer sex, och det gör att det är en substantiell skillnad mot att plocka disk.

ME: Det är på den nivån som jag tror att man måste angripa problemet med porr. Ett exempel är att vi genom att ha infört sexköpslagen, som kriminaliserar köparen, ifrågasätter normen om mäns rätt till sexuell tillfredsställelse.
– I och med att det är svårt för en lagstiftande församling att avgöra vad för slags porr man ska tillåta eller inte, tror jag att det är viktigt att vidga diskussionen och se på andra faktorer. Till exempel borde man införa sex- och samlevnadsundervisning redan på mellanstadiet, för att komma med en alternativ bild av sexualiteten. Och att då inte bara prata om sex ur ett fortplantningsperspektiv – som man gör nu – utan även om vad analsex är, och så vidare.
– Pornofieringen blir allt kraftigare i hela ungdomssamhället, vilket skulle kunna leda till en riktig backlash på moralpaniknivå, där allting förbjuds. Det vi har att sätta emot är sexualundervisningen.

TS: I en av mina motioner föreslår jag att sex- och samlevnadsundervisningen ska innehålla moment av sexualitet och njutning, och att den ska handla om olika sexuella praktiker. Jag minns själv vilket problem det var för mig att jag inte fick hjälp med att få koll på min sexualitet.
– Det var tack vare porren som jag för första gången fick se hur det såg ut när två killar hade sex med varandra. Men det ska inte vara så att unga människor får sin ”utbildning” genom porren. I ett så heterofierat samhälle som detta måste vi ställa högre och högre krav på skolan.
– Men jag tycker också att vi borde gå in och kontrollera porrbranschen, komma in i produktionsrummet – med utgångspunkten att vi inte kan förbjuda branschen. Man skulle kunna se till att de som medverkar i porrproduktioner inte är drogade eller våldtas, eller gör det emot sin vilja på annat sätt. Visst är det så att det ofta är efteråt som folk kommer på att de inte ville, men vi borde åtminstone kunna se till att de inte gör det av tvång just vid inspelningen.

JB: Men då förutsätter du lite grann att de som producerar porr skulle vara så schyssta att de sätter upp en skylt om att i den här lokalen tänker vi spela in porrfilm, och att myndigheterna skulle få tillträde dit. Porrbranschen är ju till stora delar underjordisk, kopplad till mc-gäng och maffiaorganisationer, och inspelningarna sker ofta i folks hem. Det är ju en svart marknad. Och att göra den vit tror jag inte på det.

ME: Jag måste bara fråga, Tasso, vad du menar med att få tillgång till produktionsrummen. Branschen är ju laglig, men redan idag kan man anmäla om det sker övergrepp där. Vad är det du hade tänkt? En totalreglerad marknad?

TS: Jag tycker att det ska vara så öppet och tillgängligt som möjligt…

ME: För?

TS: … för lagstiftningen.
ME: Men det är det ju redan, i princip. Om man är med i en porrfilm och har blivit utsatt för övergrepp ska man så klart kunna anmäla det, men det kan man redan med befintlig lagstiftning.

JB: Jag har jättesvårt att se hur det skulle gå till att kontrollera branschen. Jämför med svartarbete – det är förbjudet, men det finns ingen möjlighet för myndigheter att sätta dit exploatörerna. Vem skulle åka runt överallt där det produceras porr och bocka av att ingen är drogad, att ingen är våldtagen, och så vidare?

TS: Visst är det så att man aldrig kommer åt vissa saker.
– Men så länge det finns ett behov av att se på när folk knullar, ska vi då inte bry oss om att det finns alternativ till den exploaterande porren, en typ av kravmärkt porr?

ME: Jag tror inte på den vägen. Om man börjar legalisera kommer problemet att man börjar åtskilja legala porrskådisar från illegala: den är fin och den är dålig, den är kravmärkt och den är inte kravmärkt. Det blir ju jättekonstigt.
– Och i de länder där man legaliserat och reglerat prostitutionen – för att dra en parallell – så har det ju uppstått en ännu större illegal marknad. Man har inte kommit tillrätta med det som man sa sig vilja kommit tillrätta med.

JB: Risken är att man bara legitimerar producenterna, som kommer att sitta där med glorior och kunna säga att jag är en schysst porrproducent, medan kvinnorna framför kameran förblir ”horor”.
– Oavsett om kvinnorna i branschen organiserade sig fackligt skulle deras stigmatisering vara kvar. De skulle fortsätta vara ett gäng ”horor”, om än fackligt organiserade.

Ni tror tydligen inte på att förbjuda porr?

ME: Nej.

TS: Nej. Och om man skulle göra det då kommer problemet med att avgöra vad som är okej bilder på sex, och vad som bör förbjudas.

JB: Nej. Det är ingen framkomlig väg. Och i så fall skulle det finnas så oerhört mycket man skulle kunna förbjuda – varför inte våldsfilmer till exempel? Den framkomliga politiska vägen är snarare att rycka undan mattan för efterfrågan.
– Och där tror även jag att en obligatorisk och kvalificerad sexualundervisning är ett av de mest effektiva konkreta politiska verktygen. En sexualundervisning som handlar om det som människor tycker är det viktiga med sex, det vill säga främst njutning.
– Det ska inte handla om att tala om för barnen vad som är fint och fult sex, utan snarare om att öppna upp sexualiteten.
– Vi måste återföra sexualiteten och lusten dit den hör hemma, och få den att bli en accepterad del av livet. För det är den inte nu.

Ledare 07 juni, 2025

Att granska politiker är inte ”oetiskt”

Lorena Delgado Varas i riksdagen i början av maj 2025. Foto: Pontus Lundahl / TT.

I en video riktar riksdagsledamoten Lorena Delgado Varas kritik mot Flamman, för att vi uppmärksammar att hon anslutit sig till kampanjen Folkets röst. Men det är inte konstigt att uppmärksamma att en partistyrelsemedlem backar ett initiativ som anser att Vänsterpartiet i nuläget inte är värt att rösta på.

Den 6 juni publicerade Lorena Delgado Varas en video i sociala medier där hon anklagar Flamman för att publicera en ”oetisk” artikel. Hon säger att Flamman påstår att hon ”uppmanar till att inte rösta på rödgröna partier, inklusive Vänsterpartiet”.

”Det stämmer alltså inte”, förklarar hon, och beskriver publiceringen som en ”hittepå-artikel”.

Vad som inte stämmer är dock innehållet i hennes video.

Den artikel hon kritiserar utgår från en annan video, som riksdagsledamoten publicerade den 21 maj. Där förklarar hon att hon valt att ”gå med” i kampanjen Folkets röst.

– Det är dags för partierna att ta antirasismen på allvar. Och det är dags att lyssna på de röster som har tystats länge, säger hon.

Talespersonen Fayyad Assali har varit tydlig med att Vänsterpartiet i nuläget inte uppfyller kraven

Flamman har tidigare skrivit om kampanjen, som syftar till att sätta press på partierna till vänster. I skrivande stund har den drygt 1 200 underskrifter, med ett mål på 300 000. Bland de tio punkterna märks: För svarta och bruna människors rättigheter. Mot sionism och för sanktioner mot Israel. För en dekolonial klimatpolitik.

Talespersonen Fayyad Assali har varit tydlig med att Vänsterpartiet i nuläget inte uppfyller kraven. Därför såg Flamman det som intressant att Lorena Delgado Varas, som också är styrelsemedlem i partiet, backar en kampanj som om det var val i dag skulle uppmana sina följare att inte rösta på partiet.

Flammans artikel mötte reaktioner. På Bluesky skriver Jonas Sjöstedt att budskapet är ”huvudlöst dumt, och att en högerseger skulle innebära en fortsättning på ”den svenska passiviteten inför Israels folkmord.”

Partiprofilen Ali Esbati beskriver initiativet som ”helt självcentrerat och sekteristiskt på närmast parodisk nivå.” 

Hur Lorena Delgado Varas själv motiverar att stötta en sådan kampanj har vi inte fått svar på. Hon har nämligen vägrat svara på våra frågor.

Vi har sökt henne via telefon, sms och sociala medier. Vi skickade frågorna mer än en vecka innan artikelns publicering, och erbjöd då möjlighet att svara skriftligt. Där ingick en fråga om huruvida hon stödjer kampanjens uppmaning att inte rösta på partier som inte uppfyller kraven. Hon har alltså haft gott om tid att återkomma med ett svar på hur hon själv ser på strategin.

Inför artikeln upprepade talespersonen Fayyad Assali också att Vänsterpartiet är långt ifrån att uppfylla kraven:

”Vad gäller V och kravlistan så finns det en lång väg att gå både vad gäller rasismen och framför allt islamofobin samt kravet om att ta avstånd från sionismen.”

Det enda som är ’oetiskt’ i sammanhanget är folkvalda politiker som duckar frågor av allmänt intresse

Ändå har också Folkets röst kritiserat Flammans publicering. I ett inlägg de medpublicerat på Instagram beskrivs de artikeln som ”desinformation”. I texten hävdas att det inte står någonstans ”att Folkets röst uppmanar till att rösta blankt. Vad som dock står är att man genom att skriva under kravlistan ställer sig bakom att vi röstar kollektivt beroende på vad partierna svarar”.

När vi har skrivit om Folkets röst har vi varit noga med att framställa kampanjen på rätt sätt. I ett mejl i samband med lanseringen i början av april frågar Flammans reporter om det stämmer att kampanjen bygger på att kollektivt rösta på det parti som bäst uppfyller kraven på listan. 

Kampanjens kommunikationsansvariga skickar då följande förtydligande:

”Nästan! Om inget parti lever upp till kraven så kommer inget parti att vinna vårt förtroende och därför inte få våra röster. Det är alltså inte det parti som uppfyller kraven bäst, eftersom vi inte accepterar ’det minst dåliga alternativet’ längre.”

De skriver alltså själva att de kommer att uppmana människor att inte rösta på något parti, ifall inget av partierna uppfyller kraven. Vilket de anser att Vänsterpartiet inte gör i nuläget.

För att sammanfatta får Flamman alltså kritik för att ordagrant presentera en offentlig kampanj, samt det lika offentliga stödet till kampanjen från en riksdagsledamot. Information som de själva vill att allmänheten får del av. 

Det enda som är ”oetiskt” i sammanhanget är folkvalda politiker som duckar frågor av allmänt intresse – och sedan framställer sig som offer, trots att de fått all möjlighet i världen att ge sin syn.

Diskutera på forumet (0 svar)
Kommentar/Kultur 07 juni, 2025

Paulina Sokolow: Den skrytetid nu kommer

Frestelsen är stor att skryta om sina barn. Men tänk på vem du sårar. Foto: Martina Holmberg/TT.

Att visa upp barns framgångar i sociala medier är skadligare än vi tror.

På Tiktok finns en satirserie med två koreanska väninnor som klagar på sina vuxna barn. ”Min dotter har aldrig tid med mig, hon jobbar jämt, det är förfärligt”, säger den ena kvinnan och slänger fram en Hermès-väska. ”Titta vad hon tvingade mig att ta emot!” Den andra mamman har svårt att dölja sin avundsjuka men tar sats: ”Åh, vad fin! Min son har så dålig smak, han skulle aldrig köpa något så snyggt. Det här fick jag och jag vet knappt vad det är.” I hennes hand dinglar en merca-bilnyckel.

Det är roligt och man skrattar åt det koreanska prestationssamhället. Men det fåniga fenomenet återfinns på närmare håll.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Kultur 07 juni, 2025

Håll käften, släpp ut jesusknäpparen och ge hit en lokal!

Från vänster: Joose Keskitalo och Eero Tikkanen. Foto: Simon Olofsson.

Norrbottens musikscen kvävs under tyngden av eventbolagens floskelbingo.

Jag svettas i ett hörn intill ytterdörren i Kulturföreningen Kajmans lokaler i centrala Piteå. Deras första Roots & Bluesfestival är slutsåld och rummet är proppfullt. Drygt 70 törstande själar i alla åldrar. Jag gläntar på dörren och släpper in lite syre. Folk nickar och gör tummen upp, inträngda med pilsner och veganska burgare mellan sig och blickarna riktade mot kvällens första akt.

På scenen står Joose Keskitalo tillsammans med musikerna Ville Linna och Eero Tikkanen. De spelar vad de själva kallar ”finsk outsiderfolk”. I ett mellansnack förklarar Joose texten till låten ”Saimaan rannalla”. Den handlar om hur han tröstar en ensam och ledsen båt som önskar att den blivit en bastustock. Ingen vill ro den.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Kultur 06 juni, 2025

AI-mamma är inte lik mamma

”The Tännheuser dream” handlar om ouppklarade relationer. Foto: Kaffegruppen.

”Sorgeteknologi” har huvudrollen på Teater Konträr, men Ella Petrini hade önskat att regissören Robin Jonsson vågat ta ett hårdare grepp om de etiska aspekterna.

På Kim Kardashians 40-årsdag fick hon av sin dåvarande man Kanye West ett hologram föreställande hennes avlidne far, Robert. Iförd beige kostym materialiseras han på en skärm för att önska sin dotter grattis på födelsedagen. ”Du är lika vacker i dag som när du var en liten flicka”, säger han. Men det är trots allt inte möjligt att väcka de döda till liv, och hologrammet är ytterst en projektionsyta för de levande, vilket man anar när Robert säger: ”Kimberly, du har gift dig med den mest, mest, mest, mest, mest, mest geniala mannen i världen”.

Det var 2020. Sedan dess har ”sorgeteknologi” blivit ett mer etablerat fenomen, även om tekniken fortfarande är tillgänglig för en begränsad skara. För fyra, fem tusen kronor kan man köpa sig en ”spökbot” eller en digital avatar modellerad efter en avliden närstående, och ibland tillkommer en årsavgift – det kostar pengar att hålla den digitala kopian vid liv.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Krönika 06 juni, 2025

Alice Aveshagen: När kroppen blir ett investeringsobjekt

Jeremy Meeks blev en kortvarig kändis efter att hans arresteringsbild (”mugshot”) blivit viral på nätet. Foto:

Skönhet har alltid haft ett marknadsvärde. Men där den en gång kunde bära komplexa berättelser, har den i dag blivit synonym med den optimerade kroppen – en form att maximera snarare än tolka.

Året var 2014 när ett symmetriskt ansikte med isblå blick och utmejslade käkben började cirkulera på nätet. Jeremy Meeks, då 30 år och dömd för vapeninnehav, virala mugshot gav honom ett kort modellkontrakt och evigt liv som bild. Han blev ett objekt att begära, investera i och dela.

I självbiografin Model citizen (2025) beskriver Meeks hur han gick från brottsling till kapital. Modevärlden öppnade aldrig riktigt dörren, men det spelade ingen roll. Hans skönhet krävde inget sammanhang – ingen drabbande historia om en arbetarklassuppväxt eller övergrepp i barndomen. Den fungerade ändå. Ett ansikte utan historia, skapat för att cirkulera.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Utrikes 05 juni, 2025

Aktivister ska vandra till Gaza

Lastbilar med bistånd väntar vid gränsövergången mellan Egypten och Gaza. Foto: Amr Nabil/AP.

Tusentals aktivister planerar att vandra genom den egyptiska öknen för att nå gränsposteringen i Rafah och tvinga militären att släppa in biståndet. Men först måste de övertyga både egyptiska och israeliska myndigheter. ”Målet är att skapa en politisk kris”, säger aktivisten Kleoniki Alexopoulou.

Den andra maj i år avbröt Greta Thunberg och andra aktivister ett försök att segla från Malta till det blockerade Gaza under banderollen Freedom flotilla efter att fartyget attackerats av israeliska drönare. Nu ska ett nytt försök göras, och enligt planerna ska det ske samtidigt som aktivister gör samma sak till fots. Initiativet March to Gaza har i skrivande stund samlat tusentals aktivister från fler än 30 länder. En av dem är Kleoniki Alexopoulou från den grekiska delegationen.

– Den högsta prioriteten är att stödja och försvara det humanitära biståndet och få de israeliska myndigheterna att ta emot det. Inget bistånd har släppts in i Gaza på över tre månader. Lastbilarna står vid gränsen i Rafah, säger hon (bilden) till Flamman.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Utrikes 05 juni, 2025

Den argentinska drömfabriken

I ett Argentina där 38,1 procent lever i fattigdom lockas många in i bedrägerier. Foto: Rodrigo Abd/AP/TT.

Han sålde frihet, personlig utveckling – och en algoritm som skulle göra alla rika. Generación Zoes nätverk omsatte miljarder och spände sig från Buenos Aires till Madrid. Nu faller domen mot grundaren Leonardo Cositorto, men många vägrar fortfarande tro att det var en bluff.

I februari kom första domen mot en av den spansktalande världens största bedragare på årtionden, om inte någonsin.

Leonardo Cositorto dömdes till tolv års fängelse i Corrientes i Argentina. Hans organisation ”Generación Zoe”, som skildras i fjolårets Netflix-dokumentär Illusioner till salu, tros ha involverat upp till 100 000 människor, med förgreningar så långt som till Spanien och USA. Den tros ha omsatt motsvarande fyra miljarder kronor, fast ingen kan säga säkert.

På Cafe el Encuentros uteservering håller psykologen Norma Gomez och hennes dotter, juridikstuderande Yuliana Villalba, på att avsluta sin pizzor. Lördagsshoppare skyndar förbi med sina kassar, den sorts förstadsmedelklass som en stor del av Generación Zoes offer hämtades ur.

– Det började under pandemin, när vi båda satt instängda utan något att göra och hade behov av pengar. Jag var med i en grupp om ”metafysik” – jag grävde ned mig i sådant då – och någon skrev till mig från Ecuador med en fantastisk möjlighet som han rekryterade folk till, berättar Norma Gomez, psykolog från Buenos Aires-förorten Moron.

Affärsmöjligheten var att köpa in sig på en ny revolutionerande robot, som genom att handla med aktier och kryptovalutor genererade en avkastning på 7,5 procent i månaden, vilket motsvarar en fjortondubbling på tre år.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Inrikes 04 juni, 2025

Hon vill ge ny energi åt Ung Vänster: ”Vi ska leda motståndet”

My Kårlycke, nyvald ordförande för Ung vänster, Vänsterpartiets ungdomsförbund. Foto: Ung vänster.

My Kårlycke, 28, röstades fram som ny ordförande på Ung vänsters kongress i helgen med knapp marginal. Till Flamman säger hon att hon vill se ett förbund som vill nå fler unga – och ser Palestinarörelsen som ett föredöme.

28-åringen My Kårlycke blir ny ordförande för Ung vänster. Det beslutade förbundets 51:a kongress i lördags. Till Flamman säger hon att det känns ”jättebra” att ha blivit framröstad till ny ordförande. 

– Jag ser fram emot att påbörja arbetet vi har framför oss. Vi kan inte endast försvara tidigare vinster i samhället – vänstern måste resa sig och vinna igen. Det behövs en ny progressiv rörelse, som är tydlig med att samhället ser ut som det gör för att några tjänar på det, och med att en bättre värld är möjlig, säger My Kårlycke.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Inrikes 04 juni, 2025

Kampanj vill välja bort V – stöttas av Delgado Varas

Lorena Delgado Varas är medlem i Vänsterpartiets styrelse. Foto: Linus Sundahl-Djerf SVD/TT.

Folkets röst uppmanar sina anhängare att avstå från att rösta på något av de rödgröna partierna. Nu får de stöd av Lorena Delgado Varas, medlem i Vänsterpartiets styrelse.

– Det är dags för partierna att ta antirasismen på allvar. Och det är dags att lyssna på de röster som har tystats länge, säger Lorena Delgado Varas i en video på Instagram.

Delgado Varas är riksdagsledamot för V, och sitter i partiets styrelse. I videon berättar hon att hon stöttar kampanjen Folkets röst, som lanserades i april och i skrivande stund undertecknats av 1 200 personer.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Inrikes 04 juni, 2025

LO blöder medlemmar – SAC och SACO växer

Förbundsordförande Johan Lindholm i LO-tröja på första maj i Stockholm. Foto:

Sveriges fackförbund fortsatte växa för andra året i rad 2024. En ny rapport visar en totalökning på 4 600 nyorganiserade medlemmar – trots att LO-förbunden samtidigt tappat över 21 000. Svartast är siffrorna för byggnadsarbetarna, som letar nya strategier.

Efter pandemins medlemsexplosion i facken börjar medlemstalen åter sjunka – och gapet mellan arbetar- och tjänstemannafack har aldrig varit större. Det visar en ny rapport från Arena idé.

Ett av de fack som successivt tappat allt fler medlemmar sedan 2020 är Byggnadsarbetarna. I fackets medlemstidning menar Jakob Wagner, förbundssekreterare, att boven i dramat är medlemmarnas allt tajtare privatekonomi.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Diskutera på forumet (0 svar)