Högskolepropositionen Ny värld – ny högskola, har ambitionen att skapa en globalt attraktiv och konkurrenskraftig utbildning och bredda rekryteringsbasen till landets högskolor och universitet. Men enligt Vänsterns studentförbund riskerar propositionen att utmynna i en konkurrenskraftig utbildning endast åt resursstarka studenter. Vi menar att propositionen innehåller flera fall där man tagit ett steg framåt och två steg bakåt.
Möjligheten att kvotera in på grundval av grupptillhörighet är uttryckligen otillåten. Detta innebär att det inte längre går att kvotera in underrepresenterade grupper, som till exempel sökande med två utrikes födda föräldrar.
Det innebär också att man inte längre kan kvotera in på grundval av underrepresenterat kön. Hur går det här ihop med vänsterpartiets feministiska profil? Vi vill ha klara och konkreta besked om vilka specifika åtgärder man tänker sig ska kompensera för detta.
Det generella arbetslivserfarenhetstillägg, som funnits i anslutning till högskoleprovet, tas bort. Underlaget till denna förändring är en datasimulering som Verket för högskoleservice gjort utifrån antagningen HT 2004, och som sägs ge belägg för att tillägget inte bidrar till en bredare rekryteringsbas. Vi anser att man borde förändra grundproblemet, högskoleprovet, istället för att ta bort arbetslivserfarenhetstillägget. Vi ställer oss också mycket frågande till beslutsunderlagets tillförlitlighet, då det baseras på endast en antagningstermin och det inte finns redovisat vilka bakgrundsdata man har använt sig av vid simuleringen. När nu arbetslivserfarenhet premieras i anslutning till det alternativa urvalet gäller det enbart ”arbetslivserfarenhet som anses relevant för studierna”.
Många yrkeskategorier kommer att få stora svårigheter att hävda sina arbetslivserfarenheter som ”relevanta” i förhållande till högskolorna. De flesta av dessa yrkeskategorier är de som är sämst betalda och är hårt ansatta av arbetslöshet.
Matematik och tredje språk, alltså inte engelska eller svens-ka, införs som meritämnen vid antagning till högre utbildning. Exakt hur dessa ämnen kommer att premieras framstår ännu som oklart. Vad som står helt klart är att det inte kommer att gagna en breddad rekrytering. All forskning på området talar för att dessa ämnen, och speciellt språk, tillhör de som elever från arbetarhem väljer bort. Däremot är det standard för barn från akademikerhem och högre tjänstemannahem.
Den nya examensstrukturen innebär att första året på forskarutbildningen finansieras med studiemedel istället för genom doktorandanställning eller utbildningsbidrag. Den sociala snedrekryteringen är som värst i forskarutbildningen. Att då ytterligare försämra de ekonomiska villkoren för de forskarstuderande är djupt problematiskt. En central aspekt för att minska snedrekryteringen är just att förbättra de ekonomiska förutsättningarna för studerande, så att inte redan resursstarka gynnas av systemet. Hur har man tänkt sig att skapa dessa förutsättningar?
Vi är starkt kritiska till att vänsterpartiet varit med och förhandlat fram dessa förändringar. Ett samarbete är naturligtvis alltid ett resultat av kompromisser. Men om så är fallet vill vi veta vad man vunnit. Vi förväntar oss konkreta svar på hur man ska kompensera de verktyg som försvinner.
Vi kan inte nöja oss med ett svar som består av att om borgarna hade fått bestämma hade det blivit ännu sämre. Det duger inte.