Förhandlingarna med paramilitären kan fördröja en riktig fred i Colombia, sade sociologen Anders Rudqvist vid seminariet.
Seminariet tog upp situationen i Colombia och den svenska regeringens roll. Det framkom stark kritik mot det svenska stödet till den avväpning av paramilitära grupper som många, däribland erkända organisationer som Amnesty International och Human Rights Watch, menar ger straffrihet till grova brott mot de mänskliga rättigheterna.
Förhandlingarna mellan president Àlvaro Uribes regering och paramilitära grupper i landet, handlar om avväpning och demobilisering. Det saknas dock ett juridiskt regelverk för hur förhandlingarna ska gå till och vad som ska hända med de avväpnade paramilitärerna och deras offer. Rudqvist menar att Sverige borde ställa krav på den colombianska regeringen så att ett sådant regelverk kommer fram. Om en varaktig fred skall kunna uppnås, där offer och förövare försonas, är det viktigt att undvika straffrihet och garantera rätten till sanning, rättvisa och gottgörelse till offren för paramilitärens våld. Avsaknaden av ett sådant regelverk är en av anledningarna till att FN och EU och ett stort antal enskilda länder uttalat sig kritiskt och valt att inte stödja avväpningen.
– Det finns bra förslag till ramverk men den colombianska regeringen motarbetar dessa, som ett resultat av förhandlingarna med paramilitära ledare som vill undkomma straff, sade Anders Rudqvist, sociolog vid Uppsala universitet och projektledare för Colombia forum.
Ingen riktig fred
Enligt Rudqvist är det också tveksamt om dessa förhandlingar kan leda till riktig fred i Colombia. De illegala paramilitära grupperna är ingen motpart till regeringen.
De samarbetar intimt med den reguljära colombianska armén och slåss sida vid sida med regeringen mot gerillan. Samtidigt är paramilitära grupper ansvariga för de flesta brotten mot de mänskliga rättigheterna i Colombia. Den väpnade oppositionen utgörs av vänstergerillorna Farc, Colombias revolutionära väpnade styrkor, och ELN, Nationella befrielsearmén.
– I en fredprocess står det mellan Farc och regeringen. Förhandlingarna med paramilitären kan fördröja en riktig fred i Colombia, sade Rudqvist.
Tigran Feiler, ordförande i Colombianätverket, menar att om det funnits politisk vilja så hade man kunnat slå ner mot de paramilitära grupperna långt tidigare. Han pekar på att president Uribe själv har dokumenterade band till paramilitära grupper sedan sin tid som guvernör i delstaten Antioquía.
Stödjer inte processen
Den svenska regeringen stödjer förhandlingarna genom att bekosta svensken Stefan Åströms arbete med att övervaka förhandlingarna och avväpningen. Sveriges regering menar att man ger stöd till övervakning och inte till processen i sig. Både Rudqvist och Feiler ifrågasätter dock om det är möjligt att skilja dessa två saker åt.
– Detta argument håller inte i den politiska praktiken. Självklart ses det som ett stöd av den colombianska regeringen. Många i Colombia förvånas över att just Sverige är med och stödjer ett projekt som fått så mycket kritik både nationellt och internationellt, sade Rudqvist.
– Det är en symbolfråga. Det är ett moraliskt stöd och en form av legitimering. Sverige lånar ut sitt goda rykte, sade Feiler.
Ytterligare ett problem menar Feiler är den makt och rikedom som ledarna för paramilitära grupper skaffat sig olagligt. Även om de paramilitära grupperna avmilitariseras, kommer dessa strukturer att bestå. Hittills har den colombianska regeringen inte gjort något åt de maffialiknande strukturer som paramilitarismen skapat i det colombianska samhället och den största förloraren är Colombias civila befolkning.