I helgen fortsatte de anti-japanska protesterna i Kina. Relationen mellan länderna är i dag sämre än på årtionden. Kineserna protesterar mot att de anser att japanerna försöker skyla över historiska övergrepp.
TOKYO – Den stigande spänningen mellan Japan och Kina är djupt oroande, säger Tomichi Shimoyama, chef för ett företag som i 18 år har sålt handväskor och kläder tillverkade i Kina.
– Situationen är nedslående och farlig för min framtid. Mina affärsintressen i Kina står på spel, säger han.
Det som utlöste de senaste veckornas kraftiga protester i Kina är hur historien beskrivs i nya japanska skolböcker. Bland annat beskrivs den japanska arméns massaker i Nanjing 1937–38 – då omkring 300 000 kineser dödades – som en ”incident”.
För att försöka kyla ner situationen reste Japans utrikesminister Nobutaka Machimura till Peking i söndags. Men mötet mellan Machimura och Kinas utrikesminister Li Zhaoxing göt ingen olja på vågorna – tvärt om.
Oroat näringsliv
För näringslivet är utvecklingen mycket oroande eftersom Kina har ersatt USA som Japans största handelspartner.
Daisuke Hiratsuka, expert på sydostasiatiska ekonomier vid en japansk tankesmedja, säger att ekonomierna i de båda länderna är tätt sammanflätade och att de politiska ledarna i både Japan och Kina borde kunna använda affärsrelationerna för att minska spänningarna.
– Båda sidor bör vara medvetna om att om fejden går för långt så kan den skada de bilaterala företagsintressena.
Kinesiska ledare har sagt att de inte anser att Japan har de moraliska kvalifikationer som krävs för att bli permanent medlem i FN:s säkerhetsråd.
– Bara ett land som respekterar historien, tar ansvar för historien och vinner förtroende av folken i Asien och i hela världen kan ta ett större ansvar i det internationella samfundet, sa den kinesiske premiärministern Wen Jiabao i New Delhi i förra veckan.
Ilska i Kina och Sydkorea
Samtidigt vill Kina upprätthålla det ekonomiska utbytet mellan länderna, vilket tros vara anledningen till att man nu försöker tysta ner omfattningen av demonstrationerna.
De folkliga protesterna gäller nya japanska skolböcker som av kritiker anses glorifiera landets krigiska historia och snedvrida fakta om Japans kolonisering av Östasien. Böckerna har orsakat stor ilska i både Kina och Sydkorea – de två länder som drabbades värst av Japans koloniseringspolitik.
De senaste veckorna har regeringarna i Kina och Japan kämpat mot varann i flera frågor. Bland annat har Tokyo beslutat sig för att dra in sitt ekonomiska stöd till Peking och länderna är inbegripna i en konkurrens om energiresurser i regionen. Dessutom har en kinesisk gräsrotskampanj bedrivits, mot Japans försök att få en permanent plats i FN:s säkerhetsråd.
Krigsförbrytare hedras
Kineserna anser att Japan inte har gjort upp med sitt agerande under andra världskriget. De rasar mot att premiärministern Koizumi, och andra japanska ledare, årligen besöker den shintoistiska helgedomen Yasukuni i Tokyo – där krigsförbrytare ligger bredvid japanska soldater som dog i kriget. Den kinesiska regeringen vägrar delta i något bilateralt toppmöte med Koizumi förrän han lovar att ställa in politikernas besök vid helgedomen.
Demonstrationen i Peking i helgen var den största sedan 1999, då arga folkmassor protesterade mot Natos attack mot den kinesiska ambassaden i Belgrad. I lördags marscherade uppskattningsvis 10 000 människor – merparten studenter – genom Peking, i protest mot de nya japanska skolböckerna.
Senare belägrade omkring 1 000 personer Japans ambassad. De kastade stenar och ägg mot ambassaden och skrek: ”Kom ut japanska gripar!” och ”sluta förvränga historien!”.
Omkring 14 000 japanska företag uppskattas vara verksamma i Kina och fortsatta anti-japanska stämningar kan få svåra följder för de ekonomiska banden mellan länderna. Många invånare i Peking är dock arga över att medierna inte längre rapporterar om protesterna.
