Kvinnodagsfirandet blev större framgång än tidigare. De senaste månadernas uppmärksamhet kring eventuellt kvinnoparti gjorde avtryck. Men förra året prägldes diskussionen om kvinnors situation bland annat av en ny pigdebatt.
– Svenska studier visar att den tid som används till arbete som matlagning och disk, är mer omfattande än tiden för hela tillverkningsindustrin. Den oavlönade städsektorn är större än bank- och försäkringsverksamheten i arbetstid räknat!
Så säger nationalekonomen och professorn Anita Nyberg vid Arbetslivsinstitutet.
– Om man flyttade arbetstillfällen från den oavlönade till den avlönade sektorn skulle det bli en massa nya arbetstillfällen. Jag säger inte att ett Rut-avdrag skulle vara den rätta lösningen, men som feministisk ekonom ställer man sig åtminstone frågan, säger Nyberg till tidningen Kommunalarbetaren.
Det som av motståndarna kallas pigavdrag, skattereduktion för hushållsnära tjänster, har konkretiserats och givits det mindre belastade namnet Rut-avdrag. För ett år sedan drev Kristdemokraterna kampanj för Rut-avdrag på skatten på hushållstjänster – avdrag för rengöring, underhåll, tvätt. Kd menar att det borde jämföras med Rot-avdragen – för reparation, ombyggnad och tillbyggnad – som återinfördes med vårbudgeten 2004. Varför avdrag för tapetsering och inte för städning? frågade kristdemokraterna och fick svar bland annat av en ledare i Östra Smålands tidningar: ”Skattesubventionerade pigavdrag har inte ett dugg med förnyelse av fastighetskapitalet att göra. Det ökar inte värdet på husen att det är fejat och städat. Det gör däremot reparationer och ombyggnader av kök och badrum.”
300-kronorsjobb för 100 kr
Vid en borgerlig valseger 2006 vill moderaterna göra Stockholm, Göteborg och Malmö till försökskommuner för Rut-avdrag. Det kan skapa upp till 25 000 nya heltidsjobb i storstäderna, enligt partiet.
– Ett jobb för 300 kronor i timmen skulle då kanske hamna på 100 kronor, säger Kristina Axén Olin (m) vice kommunstyrelseordförande i Stockholm.
Hon och kollegerna Jan Hallberg, Göteborg, och Thorbjörn Lindhqvist, Malmö, presenterade den gemensamma storstadssatsningen i slutet av förra året.
Möjligheten till avdrag för hushållsarbete har prövats i Finland. Det är därifrån de tre moderaterna räknat fram hur många jobb en svensk satsning kan ge.
– Ser man till hela Sverige kunde det bli 45 000 nya jobb, om vi lyckas lika bra som i Finland, säger Kristina Axén Olin. Det innebär i sin tur skatteintäkter för staten. Den svarta marknaden är otrygg och otrevlig för de som arbetar inom den, säger Axén Olin.
Hon tycker också att det är viktigt med en kvinnlig motsvarighet till de mansdominerade jobb som det finns Rot-avdrag för.
Finskt exempel är bluff
Stefan Carlén, förbundsekonom vid Handelsanställdas förbund, menar att det finska exemplet är en bluff.
– Det har inte alls fungerat så bra som det påstås här i Sverige, säger han till Flamman.
Stefan Carlén skriver i Ordfront att svenska arbetsgivarorganisationen Almega gjorde en massiv mediakampanj kring Almedalsveckan i somras, för att använda det finska pigavdraget som positivt exempel. Han menar att massmedia i Sverige svalde betet med hull och hår och okritiskt återgav det som skulle ha redovisats i en finsk rapport. Arbetstillfällena skulle ha blivit tusenfalt fler, svartjobben färre och vardagsgrälen om städningen försvunnit. Problemet var att rapporten inte fanns. Den var inte utgiven. Stefan Carlén menar att antalet nya arbetstillfällen inte blir fler när hushållsnära tjänster blir fler, eftersom ett lika stort antal jobb samtidigt försvinner från offentlig sektor och andra delar av privata sektorn.
Den rapport som sedan slutet av februari faktiskt finns i Finland, visar helt andra siffror än dem som Almega presenterat. Inte fler än 5 000 nya heltidsjobb har skapats – till en kostnad av 830 miljoner kr, lika mycket som skulle kunna ge jobb åt 3 000 vårdbiträden.
