Domstolarna dömer ofta till gemensam vårdnad, trots att det finns uppgifter om våld från någon av föräldrarna.
Regeringens vårdnadskommitté har gått igenom 348 domar där föräldrar stridit om vårdnaden. I omkring 130 av vårdnadstvisterna fanns uppgifter om våld eller hot om våld inom familjen. Av dessa fall slutade mer än hälften i delad vårdnad.

Barnombudmannen Lena Nyberg framhåller att problemet är att domstolarna inte gör den självständiga riskbedömning de är skyldiga att göra.
– Det står i föräldrabalken att domstolen ska göra en sådan riskbedömning, men ändå uppfattas det oftast som ett undantag att behöva göra sådana, säger Nyberg till DN.
– När uppgifterna om övergrepp inte utreds riskerar barn att få bo eller umgås med en förälder som utsätter dem för fara, fortsätter hon.
Barnombudsmannen har gått igenom de fall där man dömt till gemensam vårdnad trots uppgifter om våld. Myndigheten kom fram till att det i 73 procent fanns uppgifter om våld mot vuxen. I 46 procent av domarna hade det förekommit information om våld mot barn och i 18 procent av fallen fanns upplysningar om att en av föräldrarna utsatt barnet för sexuellt våld.
Enligt föräldrabalken ska alla beslut om vårdnad, boende och umgänge fattas med utgångspunkt i vad som är ”bäst för barnet”. Man ska enligt balken ta hänsyn till barnets behov av att ha god och nära kontakt med båda föräldrarna, men det får inte finnas ”risk för att barnet far illa”
I maj kommer Vårdnadskommittén att presentera ett betänkande för justitieminister Thomas Bodström om eventuella ändringar i föräldrabalken.