BOGOTÁ När interrimspresident Carlos Mesa den 30 december 2004 tog bort subventionerna på bränsle, ökade priserna på transporterna. I mitten av januari 2005 inleddes stora folkliga protester över större delen av Bolivia. Ledaren för vänsterpartiet Mas, Evo Morales, krävde i att presidenten skulle avgå och utlysa nyval.
Men i den gångna helgen ändrade sig Morales 180 grader och manade Bolivias folk att sluta upp bakom presidenten för att försvara de offentliga institutionerna. Vad var det som gjorde att den segertippade kandidaten i ett nyval ändrade sig?
Svaret ska ses i händelserna och oroligheterna i Santa Cruz, den nästa största staden i Bolivia. Där inleddes också folkliga protester från bönder och arbetare men de fick samtidigt konkurrens med en annan mäktig organisation i staden, Civilkommittén (Comité Cívico Pro Santa Cruz). Den internationella flygplatsen ockuperades och offentliga statsbyggnader attackerades av grupper som har sitt ursprung i fascistiska och rasistiska kampgrupper, anslutna till Civilkommittén.

Santa Cruz är beläget vid den sydöstra gränsen mot Brasilien. Civilkommittén grundades för 50 år sedan av invandrare från Tyskland, Italien, Frankrike och Kroatien. Efter andra världskriget begav sig många av dåtidens nazister sig till Latinamerika.
–Civilkommittén fungerar som en slags dubbelmakt med mer politiskt makt än självaste kommunalfullmäktige, sade en av medlemmarna i de Jordlösas rörelse i staden.
I dag organiserar Civilkommittén ett 20-tal organisationer i Santa Cruz. Det avgörande inflytandet ligger kring företagsledaren Ruben Costas Aguileras. Jag intervjuade honom den 31 oktober 2003, bara två veckor efter störtandet av Gonzalo Sanchez de Lozada. Lozada flydde i en helikopter från presidentpalatset och landade i Santa Cruz för vidaretransport till USA.
– Varje gång Santa Cruz ställer krav kallar de oss för separatister. Centralmakten i La Páz agerar som en korrumperad elitklass som förtrycker regionerna, sa Costas och krävde en genomgripande förändring av relationerna mellan statsmakten och Santa Cruz.
– Vi stöder länet Tarija i deras krav vad det gäller gasen, tillade han.
Det finns 28 triljoner kubikmeter gas i huvudsak i Tarija, som den politiska och ekonomiska eliten där vill ska tillhöra regionen.
Inför det panoramat har de som försvarar den bolivianska nationalstaten, slutit upp på presidentens sida – men fortsätter att kräva att subventionerna för bränslet ska återinföras.

– Det handlar om ett nationellt borgerskap som dragit nytta av de senaste decenniernas centralmakt men som i dag, inför uppkomsten av stora sociala och politiska rörelser i västra Bolivia, försöker dra sig undan i sin region för att kontrollera naturresurserna och förhandla med de transnationella företagen separat, sa Raúl Prada från universitetet San Francisco Javier i La Páz till den argentinska nyhetsbyrån Argenpress.