Under 1990-talet ökade lönespridningen på den svenska arbetsmarknaden. Störst är lönespridningen bland tjänstemän och inom privat sektor. Det visar LO- rapporten Lönespridning – Arbetare och tjänstemän år 1970–2003.
Att lönespridningen ökar beror på att de som redan tidigare var högt avlönade har fått större löneökningar än andra. Den största lönespridningen finns därför inom tjänstemannagruppen. Bland dem har lönespridningen ökat med sju procent mellan åren 1996 och 2003. Motsvarande siffra för gruppen arbetare är tre procent.
– Den största ökningen av lönespridningen skedde på 1990-talet, då den höga arbetslösheten ledde till att marknadslöneökningarna fick ett alldeles för stort genomslag, säger LO:s avtalssekreterare Erland Olauson.

– De avtal som nu gäller på LO-området innehåller dessutom satsningar på yrkesgrupper med låga löner samt på lägstlöner inom samtliga avtalsområden. Detta i kombination med ett större inslag av individgarantier ska leda till ett större genomslag för de avtalade lönerna vilket rimligen bör leda till minskad lönespridning
Rapporten visar också lönespridningen har ökat mer bland kvinnor än för män. För samtliga kvinnor ökade den med tolv procent åren 1996 till och med 2003, medan lönespridningen bland männen ökade med elva procent under samma period. Denna utveckling förklaras av att de kvinnliga tjänstemännens lönespridning har ökat, vilket är en följd av att fler kvinnor arbetar inom traditionellt mansdominerade och högavlönade yrken.
Lönespridningen är större inom privat sektor än inom offentlig. Lönenivåerna är i nästan samtliga sektorer klart lägre för kvinnor.