Han har skrivit böcker i 60 år fast inte oavbrutet. En period försörjde han sig som vägingenjör i mosterlandet för att familjen skulle överleva. Halva livet har han bott i Köpenhamn.
Tidsvittne kallar författaren Harry Ahlberg sig i sin senaste bok. Den består av noveller, reportage, essäer och försvar för anarkismen, det vill säga ”Anarkos. UTAN HÄRSKARE. Vi kan styra våra samhällen själva.” Filosofen Immanuel Kant skrev 1798 att ”anarki är rätt och frihet utan våld”.
En essä handlar om lotslärlingen Joseph Conrad, föräldralös 11-åring i Marseille. Hans polska föräldrar kom i fängelse efter upproret mot tsarväldet 1862. Fadern dog där. Modern deporterades till Sibirien.
Sjömannen Joseph seglade på världshaven och styrde efterhand in på skönlitteraturens svårnavigerade vatten. Kring sekelskiftet 1900 blev han världsberömd för romaner som Lord Jim och Mörkrets hjärta.

I Köpenhamnsnovellen Svängdörren skildrar Ahlberg prostituerade kvinnors arbetsmiljö på barer och i sjabbiga rum hyrda per timme. Samt vilsna fyllkajor, deras kunder.
Bland Kölns ruiner, heter ett av reportagen. Pengar tillbaka i Neapel, är rubriken på ett annat. Ett tredje kallas Britterna har talat.
En text som visar hur de stora förlagen avgör författarnas öden på bokmarknaden heter karaktäristiskt nog Tysta författare. Själv har han dock envist vägrat att låta sig tystas.
Tidsvittnet Ahlberg är en erfaren och skicklig ordmakare, oavsett vilken form han väljer. Under sin långa levnad har han samlat på sig omfattande kunskaper. Lite gycklare är han också.
Han ställde upp som kandidat för Kærlighedspartiet i kommunalvalen i Köpenhamn 1997 och 2001 tillsammans med bland andra före detta prästen Harald Søbye, avsatt från prästtjänsten 1962. Som republikan vägrade han att välsigna kungahuset i sina predikningar och fick foten. Han var först i världen att viga homosexuella par.
I många år knegade Søbye som grovarbetare och taxiförare, en reko snubbe av samma sort som söderkisen Ahlberg: ”Arbetets söner, fläsk och bruna böner.”