Sveriges grundlag representerar den mest konsekventa formen för parlamentarisk demokrati. Riksdagen svarar inför folket i val. Den har inget annat organ över sig. Regeringsbildningen sköts av riksdagen. Regeringen styr på dessa villkor riket och leder statsförvaltningen. Systemets princip är ”folksuveränitet”.
En nykonservativ strömning riktar sig mot folksuveränitet och parlamentarism. Man vill slå hål i grundprincipen genom ”oberoende” organ för beslut och kontroll. Ett exempel är den ”oberoende” riksrevisionen som nu godtyckligt beslutar vad och hur statsförvaltningen ska granskas. Regering och riksdag förlorar ett viktigt redskap för kontroll. Ett annat exempel är riksbanken, som beslutar om räntepolitiken – och därmed ingriper i den ekonomiska politik, som är riksdagens viktigaste uppgift. Nu diskuteras en så kallad lagprövningsrätt, alltså rätt för domstolar att ifrågasätta beslut av riksdagen i lagfrågor.
Det sistnämnda slår mot riksdagens viktigaste grundrättighet – lagstiftarens.

Dessa ”oberoende” organ, frikopplade från folket och dess valda representanter, bygger på tanken att det finns absoluta sanningar i politiken – och att de bör företrädas av suveräna organ som inte kan ställas till svars för beslut. Gömda bakom ”oberoendet” ska de desarmera demokratin. En konservativ önskedröm, som går tillbaka till de systemet före det demokratiska genombrottet. Vissa statsvetare kallar detta ”demokratisk mångfald”.
EU-fördraget är ett praktexempel på detta klassintresse maskerat som ”sanning”. Där föreskrivs, att länderna ska föra en borgerlig ekonomisk politik. Där är inskrivet förbud mot att begränsa kapitalrörelser mellan länder. Den domstol inom EU, som hittills beslutat i frågor om marknadens förhållanden, får rätt att undanröja demokratiska beslut i alla frågor, som fördraget omfattar. Fyra gånger har EU:s fördrag reviderats utan att EU:s socialdemokrater vänt sig mot dessa tendenser. Sveriges utrikesminister har godkänt det nya fördraget.

1974 års grundlag är under utredning. En fråga är ändring av valsystemet. Man kritiserar i debatten det proportionella system, som ger partier mandat motsvarande röstetal. En ändring ska skapa ”stabila” regeringar. Det förutsätter överrepresentation för stora partier. En annan utredning föreslår förbud att pröva huruvida innehållet i utrikes överenskommelser kan anses offentligt. Medborgerlig insyn inskränks.
Politik bygger på värderingar. Därför ska all politik i sista hand avgöras av folket i val. ”Oberoende” organ är ett sätt för överklassen att öka sin makt genom att dölja sina värderingar.