Från moskéer i Bagdad i fredags ljöd retoriskt frågan: Är det här Zarqawi? ”Det här” var en två-åring som drogs fram ur husruinerna i Fallujah. Ett av många, många offer för flygbombningarna av bostadsområden i staden, som i flera veckor har pågått dagligen. För de med ockupationsmakten mentalt inbäddade medierna, skulle det aldrig komma på fråga att rapportera om dessa terrorbombningar av en hel stads befolkning som den ”uppmjukning” och bestraffning det är, för att de hittills vägrat att underkasta sig. Åh nej, det är en Terroristjakt på Den Onde Själv och de civila som dör är olyckligt men nödvändigt.
Utan att samtidigt rapportera missvisande om motståndsrörelsen, så skulle denna beskrivning inte vara möjlig. En sammanställning och analys av motståndets aktiviteter under en månad som ett säkerhetsriskföretag nyligen gjorde, visar tydligt att det ockupations-spinn som villigt och okritiskt vidareförmedlas inte överensstämmer med verkligheten. Inte nog med att ”fickorna” av motstånd visar sig täcka nästan hela landet. Av drygt 2 300 attacker som motståndet utförde mot ockupations- och marionettstyrkorna, var cirka 35 stycken i form av bilbomber.
Dessa bilbomber är säkerligen något som den vanlige mediekonsumenten felaktigt tror motståndsrörelsens taktik mestadels består av. Dessutom beskrivs de som terroristattacker medvetet riktade mot oskyldiga civila, inget olyckligt-men-nödvändigt-resonemang här inte. Samtidigt ges kidnappningar och avrättningar av lätträknade utlänningar ett sådant utrymme att samma mediekonsumenter måste tro att det är den näst vanligaste taktiken.

Undersökning efter undersökning av den irakiska folkopinionen, utanför Kurdistan, visar på att ytterst få, mellan två och tio procent, ser USA som ”befriare” som är där för att demokratisera landet. Och att den stora majoriteten, mellan 70 och 90 procent, vill att ockupanterna ska ut NU. Detta är inte heller något som den vanlige mediekonsumenten kan ha en aning om. En Bagdadbo beskrev marionettregeringen som ”amerikaner som pratar arabiska”. Kanske han skulle säga samma sak om han hörde de människor som till exempel Sveriges radio intervjuar och som framställs som representativa för befolkningen.
Pentagon oroar sig helt i onödan för att befolkningen på hemmaplan här i väst ska reagera negativt om och när de har tänkt inta Fallujah och de andra av motståndet ockupationsbefriade städerna. De underskattar de mentalt inbäddade mediernas utmärkta förarbete. Det finns inget som tyder på att en intensifiering av de massakrer som flygbombningarna orsakar, kommer att mötas med något annat än den likgiltiga tystnad som hittills varit fallet.
Från moskéerna och gatorna kommer irakierna att fortsätta skrika: Är det här Zarqawi? Men skriken når inte befolkningen i väst.