Protesterna riktas mot USA-jättens tappningsföretag La Mariposa som sedan 2000 har avskedat arbetare med fackligt medlemskap. Målsättningen, enligt arbetarna, är att krossa facket vilket företaget mer eller mindre har lyckats med.
När facket ville inleda förhandlingar för ett tredje kollektivavtal mellan parterna svarade tappningsföretaget med att avskeda 86 arbetare i januari 2001 som följdes av 99 avskedanden år 2002. 110 av dessa arbetare hade fackligt medlemskap.
Eftersom de guatemaltekiska arbetsmarknadslagarna säger att minst 25 procent av de anställda ska vara med i facket för att detta ska få en legal status, innebar massavskedandena ett sätt att rycka undan marken för facket.
Samtidigt lade Pepsi Colas tappningsföretag ut produktion på en tredje leverantör vilket gjorde fackets och arbetarnas situation ännu svårare. Men de slog tillbaka och krävde av arbetsmarknadsministeriets inspektörer och domstolen att upphäva Pepsis beslut, vilket också skedde.

Den 30 januari 2003 beslutade domstolen att arbetsgivaren måste återanställa de avskedade arbetarna. Företaget vägrade och i stället överklagade de domen. Pepsi gjorde allt för att förhala processen och orsaka desperation bland arbetarna som de vill få att ge upp kampen för sina rättigheter.
”Av denna anledning vänder vi oss till den internationella solidariteten och i synnerhet till vår international inom Livs med en vädjan om stöd genom att inte konsumera Pepsi Cola tills vi har återanställts på våra arbetsplatser”, skriver arbetarna framför kulturministeriet i ett upprop.
I Venezuela har Pepsi Cola gått fram på liknande sätt för att krossa facket. Men arbetarna har gjort motstånd och till och med ockuperat sin fabrik. Pepsi Cola deltog också aktivt i sabotaget och lockouten i december 2002-januari 2003 som syftade till att skapa ekonomiskt kaos för att störta president Hugo Chavez.

I grannlandet Colombia uppmanar facket Sinaltrinal konsumenterna i världen att bojkotta drycken Coca Cola efter att nästan tio av deras fackliga ledare har mördats på de tappningsföretag som producerar och distribuerar Coca Cola. En deltstatsdomstol i Florida har tagit upp frågan och inom kort inleds förhandlingarna mot två colombianska tappningsföretag. Moderbolaget Coca Cola med säte i Atlanta har en stor aktiepost i tappningsföretaget och stenhård styrning av produktionen. Detta gör, hävdar facket, Coca Cola ytterst ansvarig för morden och den systematiska fysiska utrotningen av fackets mest stridbara ledare i Colombia.

I samma land erkände bananföretaget Chiquita att det hade finansierat en terroristgrupp under lång tid. Enligt företagets presskommuniké tillkännagav Chiquita nyheten efter att USA:s justitieministerium i april 2003 hade förklarat gruppen som ”terrorist”.
Chiquita har inte namngett gruppen då, men då Farc och ELN av samma myndigheter redan 1996 förklarades vara terrorister återstår med uteslutningsmetoden bara de paramilitära dödsskvadronerna.
Det är samma dödsskvadroner som anklagas av människorättsgrupper som Amnesty för att ligga bakom den förkrossande majoriteten av morden på 3 500 fackliga ledare sedan 1985, däribland de mördade på Coca Cola, Nestlé eller bananplantagerna i Colombia.