Som brukligt är håller parterna god min efter att avtalet undertecknats och strejken, inklusive sympatiåtgärderna från Byggnads med flera, avbrutits natten till måndagen. Det tidigare medlarbudet, som förkastades av arbetsgivarna i början av maj, ändrades på flera punkter.
– Det tidigare budet uppfattades som oerhört dåligt. Arbetsmiljöbiten bidrog till ett definitivt nej, men inte heller resten var acceptabelt, säger Åsa Kjellberg-Kahn.

För facket är den stora segern att arbetsmiljön tagits in som en del av kollektivavtalet.
– Att ta en konflikt för arbetsmiljön, det var definitivt värt det, säger Ronny Wenngren.
SEF och EIO är överens om att denna avtalskonstruktion, som är förankrad hos övriga delar av LO respektive Svenskt näringsliv, skulle kunna användas som förebild för fler avtal.
Skillnaden mellan de två medlarbuden ligger i hur oenighet ska lösas. Det tidigare budet öppnade för ”tvisteförhandling” vilket i slutändan kunde innebära Arbetsdomstolen.
I det nya budet är arbetsgivaren skyldig att diskutera arbetsmiljöproblem med facket, och vid oenighet ska parterna vända sig till Arbetsmiljöverket inom fem dagar. Det anses vara brott mot kollektivavtalet, och skadeståndsgrundande, om arbetsgivaren inte förhandlar i första läget, eller inte i efterhand följer verkets inspektionsmeddelande eller föreskrift.
I det andra fallet kan facket bara utkräva skadestånd om verket inte dömt ut böter eller annat straff. Därmed elimineras definitivt vad arbetsgivarna varit oroliga för – att dubbelbestraffas.
– Det här känns mycket närmare den ordning som redan gäller, i stället för att skapa en parallellstruktur, säger Åsa Kjellberg-Kahn.
Konstruktionen kan dock samtidigt betyda att fackets möjlighet att använda skadeståndsvapnet begränsas.
Att få arbetsmiljöinspektionen att besöka en arbetsplats kan gå ganska fort, liksom att få ett inspektionsmeddelande eller föreläggande.
– Men sanktioner från verket tar lång tid att hantera, och de är överklagansbara, säger Ronny Wenngren.
En enskild byggarbetsplats kan alltså under tiden försvinna innan facket kan invänta ett eventuellt bötesbesked.
– Visst, det finns en tidsutdräkt vi inte är riktigt nöjda med, konstaterar Wenngren.
Men även om arbetsplatsen försvinner, finns elföretaget kvar, och på sikt kommer detta att betyda bättre arbetsmiljö även om det på kort sikt kan innebära att enskilda övertramp inte hinner åtgärdas. Särskilt om principen sprider sig i fler kollektivavtal, menar han.

Såväl Wenngren som Kahn konstaterar att det är en ny modell som nu införs.
– Det här är en ny typ av reglering. Framtiden får utvisa om det här var bra eller inte, säger Kahn.
– Alla nya avtal är oprövade, säger Wenngren.
Hur ska det då fungera i praktiken? Ronny Wenngren låter antyda att det redan finns pilotfall som väntar på att provas, men vill inte säga närmare vad det handlar om.