Vissa fäder kan utöva ett visst våld mot kvinnor utan att bli betraktade som våldsamma av Socialtjänsten. Det gäller till exempel om det inte finns en dom om misshandel, om våldet inte varit fysiskt allvarligt och långvarigt eller om våldet börjar i samband med separationen. Sociologen Maria Eriksson har granskat socialsekreterares syn på mäns våld i vårdnadsärenden.
– Familjerättssekreterare utgår från att det är det biologiska, heterosexuella föräldraskapet som är det naturliga och att barn under sin uppväxt behöver två kön att identifiera sig med för att utvecklas optimalt. Därför antas barn behöva kontakt med båda föräldrarna. Detta gäller också barn som upplevt våld.
Maria Eriksson är forskare vid Institutionen för genusvetenskap, Göteborgs universitet.
Hon har intervjuat tio socialsekreterare om vårdnad, boende och umgänge. I senaste numret av Kinnotryck redogör hon för sina slutsater.
På socionomutbildningen saknas kurser om mäns våld mot kvinnor, skriver Kvinnotryck. Misshandlade kvinnor upplever sällan att de får förståelse för sin situation i samband med en vårdnadsutredning.
Tar domstolarna hänsyn till de risker som pappans våld mot mamman innebär för barnet? Det är en av de frågor Maria Eriksson har ställt sig.
Hon menar att det i Sverige idag finns en rad olika hinder för skydd av barn och mödrar mot fäders våld. Vissa hinder har att göra med rättspraxis och domstolarnas tolkning, vissa med hur utredningar genomförs och utredares perspektiv, ytterligare hinder har att göra med synen på våldsamma fäder respektive våldsutsatta mödrar som föräldrar.
Avhandlingen bygger bland annat på intervjuer med en grupp familjerättssekreterare, alltså socialsekreterare som genomför utredningar om vårdnad, boende eller umgänge.
Maria Eriksson menar det finns ett tendens hos familjerättssekreterarna att ”förhandla” betydelsen av våld i det enskilda fallet. Vissa fäder kan därför utöva ett visst våld mot kvinnor utan att bli betraktade som våldsamma, menar Eriksson i sin artikel i Kvinnotryck.
Det gäller till exempel om det inte finns en dom om misshandel, om våldet inte varit fysiskt allvarligt och långvarigt, om våldet börjar i samband med separationen, om modern inte fått fysiska skador eller framstår som väldigt rädd.
Eller om fadern framstår som ”normal” på andra sätt, säger Eriksson och på pekar att ordet ”normal” tenderar att betyda underförstått vara lika med ”svensk”.
Om en pappa definieras som en ”normal” pappa blir också gemensam vårdnad och obevakat umgänge alternativet – trots tidigare våld – och frågan om riskerna för barnet försvinner ur fokus, menar Maria Eriksson.
