Åtal mot Jaldung för insatsen på Hvitfeldtska
Västra Götalands förre länspolismästare, Håkan Jaldung står nu inför rätta, efter åtal från JO. Sådana åtal tillhör ovanligheterna.
Håkan Jaldung beslutade om avspärrning och kroppsvisitering av dem som befann sig på Hvitfeldtska gymnasiet i samband med EU-toppmötet i Göteborg 2001. Ungefär 650 personer berövades sin frihet och cirka 450 greps och fördes iväg med bussar. JO:s skäl till åtalet är att avspärrningen och kroppsvisitationen saknade rättslig grund i polislagen, och att frihetsberövanden måste bygga på enskilda prövningar.
Stig Centerwall är målsägande för ett fyrtiotal personer som befann sig på Hvitfeldtska. De skadeståndsfallen är dock avskilda från åtalet mot Jaldung som påbörjades i onsdags, den 14 januari.
– Om Jaldung blir fälld kommer skadeståndsåtalen att tas upp som tvistemål vid ett senare tillfälle, säger Centerwall.
Han påpekar att han kommer att befinna sig på plats för att bevaka åtalet mot den förre polischefen. Han anser att åklagaren har fog för sin talan och menar att massarresteringar inte går att göra enligt svensk lag.
– Polisen bestämde sig redan tidigt för olaga frihetsberövande, trots att det inte fanns någon misstanke om brott, säger han.
Att väcka åtal mot en polischef tillhör ovanligheterna. Dennis Töllborg är straffrättsprofessor vid juridiska institutionen i Göteborg.
Han kan bara dra sig till minnes ett fall där polisbefäl åtalats för lagbrott inom tjänsten: den stora härvan då Hans Holmér fälldes för olaglig buggning i samband med Palme-utredningen.
För Jaldung finns några möjliga försvarslinjer: en att motbevisa just sitt eget ansvar för de faktiska besluten, tror Tord Björk från Jordens vänner, ett av åklagarvittnena.
– Men i första hand är det en politisk rättegång.
Möjligen kan Jaldung också anföra en slags proportionalitetsprincip: att insatsen var berättigad med tanke på den stora hotbilden.
Det handlar i så fall om politik, menar Björk. Regeringen och EU hade, långt innan EU-toppmötet, målat upp en bild av gatuaktivisterna som del av en hierarkisk och våldsam organisation. Den breda hotbilden styr i sin tur polisen och Säpos arbete, påpekar Björk.
– Och om problemet är oändligt, så blir ju allt proportionellt.
