Nu har det gått dryga två månader sedan den stora folkomröstningen. Två månader då jag knappt alls tänkt på omröstningen i fråga. Antagligen drabbades jag och tusentals andra av kollektiv backlash. Efter åratal av inläsning och till sist några månader av ultraintensiv debattering och lappklistring ville man nog ägna sina hjärnceller åt nåt helt annat för ett tag. Då och då kom valet ändå in i sinnena. Argumenten började åter manglas mellan hjärnhalvorna, besvikelsen över det rikas seger togs åter ut i förskott innan jag hejdade mig och insåg att ”jäklar – vi VANN ju!”
Dock har inte glädjen varit allmänt accepterad. Vännerna på andra sidan (där gräset är grönare?) spillde ingen tid att diskvalificera omröstningen. En av dem spydde galla över hela området från Gävle till Treriksröset, någons brorsa hade skrivit ”jävla skitomröstning” på sin röstsedel, och en efter en har ansett att ingen omröstning borde ha ägt rum, utan att beslutet borde fattats av riksdagen i god demokratisk ordning.
Själv tycker jag frågan är ganska enkel att lösa: själva valresultatet är ett vattentätt bevis på att omröstningen var nödvändig. Vi vet ju nu att det tilltänkta riksdagsbeslutet skulle gått folkviljan diametralt emot. ”Så då tycker du att vi ska folkomröstning om invandringspolitiken också?” undrar vissa, som verkar ta för givet att en majoritet svenskar vill skära ner på denna. Nej, där skulle ett negativt utfall kunna leda till avrättning, tortyr och våldtäkt, vilket jag trots allt inte tror ett ja till EMU gjort! Ett flertal har härvidlag anklagat mig för inkonsekvens.
Nu talas det om folkomröstning igen. Denna gång gäller det EU:s grundlag, och denna gång har de stora männen lärt sig att man inte bör fråga folket om dess åsikt. Jag är väl inte helt uppgiven – när till och med Nederländerna håller sin allra första folkomröstning – varför inte Sverige? Dock: redan nu har jag fått höra att jag är inkonsekvent. ”Jaså, den och den frågan ska vi folkomrösta i, men inte den och den?”. Inkonsekvent? Kanske. Jag är rätt nöjd med att min hjärna är en flexibel tankefabrik och inte någon dator.
