Efter strejken proklamerade Kommunal en första seger – resten skulle klaras av i de lokala löneförhandlingarna. Hos Kommunal finns ett drygt sjuttiotal lokala avtal.
– Tyvärr har vi inte haft jättedisciplin på inrapporteringen, säger Christer Thilén, enhetschef på Kommunals avtalsenhet.
Enligt Thilén är nära två tredjedelar av de lokala avtalen färdiga. Men på några håll har de lokala förhandlingarna gått extra trögt. Särskilt i Örebro och Västmanland har förhandlingarna strandat.
– Det går rykten om att politikerna gått ihop och bildat någon slags kartell i regionen, säger Lars Norling på Kommunal i Hällefors.

Också där hade förhandlingarna strandat, men i måndags kom man fram till en principöverenskommelse: 4,65 procents löneutrymme för i år.
Förhandlingar om fördelningen återstår. Ett särskilt problem är hur man ska behandla dem som jobbar med annorlunda arbetstidsmodeller, exempelvis den så kallade 3–3.
– Jag är inte jättenöjd. Men det är så här när man inte sitter med eget mandat, säger Norling.
Förhandlingarna sker under fredsplikt och därmed saknar lokalavdelningarna möjligheter till påtryckningar.
– De har inga maktmedel, mer än den lokala opinionen. Det handlar om att gneta på och om att få stöd, säger Christer Thilén.
I Stockholm står avdelningen kvar vid Kommunals ursprungliga krav: 5,5 procents löneutrymme och lika för alla, lägsta lön 14 000 för alla, samt individgaranti på 350 kronor.
– Vi är långt ifrån färdiga, uppger avdelningen.
Lägst av alla erbjuder Kungsbacka kommun: 3,68 procent för 2003.

Avdelningen kräver 5,5. Läget är så låst att kommunfullmäktige kan bli förhandlande motpart.
Enligt Kommunalombudsmannen Ann-Louise Lundqvist är många medlemmar besvikna på politikerna.
– De lovade oss väldigt mycket under resans gång och att vi skulle få det centrala resultatet med råge. Men nu har vi inget förhandlingsutrymme alls.
Hon är själv besviken på det bristande stödet från LO under strejken. Vad gäller det egna förbundet säger hon:
– Vi har inte hört så mycket om vad förbundet tycker.
Bland färdiga avtal är ungefär tre av fyra ettåriga, och nivån 4,3-4,5 procent.
Inför nästa års förhandlingar är det centrala utrymmet 2,44 procent.
Många har anslutit till det centrala avtalets principer, där den stora majoriteten gymnasieutbildade står i första rummet. Bakvänd låglönesatsning, alltså. Därtill kommer att Kommunal backade från kravet på 14 000 i ingångslön för alla; nu gäller det bara dem med treårigt gymnasium.

Det ska jämföras med LO:s samordnade lönekrav inför avtalsrörelsen 2004, som presenterades i måndags: Låglönesatsning och 650 kronor i löneökning för alla. Det motsvarar 4,2 procent för dem med kommunalliknande löner och 3,4 procent för verkstadsarbetarna.
Inom Kommunal finns alltså de möjliga vinnarna i det tjugotal kommuner där tvååriga avtal över 8,5 procent tecknats. Där kommer de utbildade kommunalarna någon hundralapp närmare verkstadsarbetarna. För de Kommunalare som nu tecknat lokala ettåriga avtal blir det svårt att tala om seger för någon.