Svårt sjuka oftare lågavlönade eller arbetslösa
Att regeringen vill spara pengar är ett faktum. Att besparingsåtgärder drabbar de redan svårt utsatta är ett annat. För en och en halv månad sedan sänktes sjukersättningen i Sverige.
För en långtidssjukskriven innebär den sänkta sjukersättningen 78 procent av lönen istället för de tidigare 80 procenten, efter den 21:a sjukdagen.
Riksförsäkringsverket, RFV, spår i sin halvårsprognos att de nya sjuklönereglerna kommer att bespara staten drygt tre miljarder kronor.
Samtidigt svider det i kassan hos de sjukskrivna. Framförallt drabbas de som redan har det svårt ekonomiskt.
Dessutom hänger problemet med ökad långtidssjukskrivning kvar och enligt RFV kommer sjukkostnaderna för i år att överstiga budgeten med 4,5 miljarder kronor och uppgå till totalt cirka 49 miljarder kronor för 2003.
– Vi var emot det här förslaget och innan det trädde i kraft diskuterades frågan hett, säger Erik Fager, intressepolitiskt ansvarig på Neurologiskt handikappades riksförbund. Detta är ett beslut som slår mot de redan svaga grupperna i samhället.
Han tror att effekterna och reaktionerna från drabbade människor kommer att blossa upp framåt hösten.
– Jag kan tänka mig att det kommer starka reaktioner från våra medlemmar. De tjänar i regel mindre än genomsnitts-svensken och det är dessa grupper som påverkas mest, säger han.
Enligt Fager arbetar många medlemmar i Neurologiskt handikappades riksförbunds inom yrken som ofta är lågavlönade och dessutom är sysselsättningen inom gruppen lägre.
– Vi är ytterst missnöjda med regeringens hittills utförda arbete. Att försämra för de som är sjuka gör inte att man får bukt med de stora sjukproblemen.
Ronny Weylandt på Hjärt- och lungsjukas riksförbund menar att beslutet ger tydliga indikationer på att folk ska vara starka, friska och lyckosamma för att klara sig i samhället.
– För människor med kroniska sjukdomar finns det en mängd kostnader som de på departementen inte tar hänsyn till. Många sjuka är tvingade att göra sig beroende av andra människor för att kunna utföra vardagssysslor, eftersom deras sjukdom förhindrar dem, säger han.
Weylandt berättar att Hjärt- och lungsjukas riksförbund för några år sedan gjorde en undersökning bland sina medlemmar som behandlade frågan om extra utgifter relaterade till sjukdomen.
– Bland resultaten var det inte svårt att hitta människor som hade extra utgifter på 3500 – 4000 kronor om året.
