Till hösten råder ingen riksbrist på behöriga lärare. Detta är ett välkommet trendbrott, men det kommer tyvärr inte att hålla i sig särskilt länge.
– Ser man kortsiktigt har tillgången på lärare ökat. Den brist vi har idag gäller först och främst matte och naturkunskapslärare på grundskolenivå, men även yrkesämnen och språk, säger Tord Strannefors.
Lättnaden inom gymnasieskolorna beror enligt Strannefors dels på att lärare kommit tillbaka till skolan efter det att Kunskapslyftet slopats och dels på den allmänt kärva arbetsmarknaden.
– Folk inom data och teknik kommer tillbaka till skolan efter att ha arbetat på annat håll under den stora it-perioden, säger han.
Men framtiden ser Strannefors inte ljust på:
– Åren 1988 till 1992 föddes det många barn i Sverige. Nästa år kommer dessa att börja gymnasiet. Om tre år kommer denna stora kull av unga fylla både första andra och tredje ring och parallellt med detta kommer fler lärare att gå i pension, säger Strannefors.
Arbetsförmedlingarna bedömer regelbundet behovet av arbetskraft. Sedan 1999 har lärar-yrkena legat bland de verkligt allvarliga bristyrkena över hela landet.
På förskollärar– och fritidspedagogsfronten ser det dock fortfarande mörkt ut. Signaler om att färre väljer de inriktningarna i den nya lärarutbildningen utgör alltså en risk för att det utbildas färre inom yrken där det redan råder en mycket stor brist i hela landet.
Men totalt är bristen mindre, även bland grundskolelärare, trots att alla prognoser länge har pekat mot en ökande lärarbrist.
En undersökning gjord av SCB på uppdrag av projektet Attraktiv skola visar att lärarbristen kommer att präglas av lokala skillnader. Undersökningen omfattar fem kommuner: Huddinge, Gotland, Kumla (ej gymnasieskolan), Umeå och Göteborg. Den visar att Gotland och Huddinge måste tredubbla rekryteringen av utbildade lärare för att behålla andelen behöriga lärare i gymnasieskolan.
Rekryteringsbehovet av lärare i de fem kommunerna har detaljstuderats. Den gemensamma nämnaren är att rekryteringsbehovet är mycket stort och akut – men skillnaderna är stora.
– Det här visar att sanningen är väldigt lokal. Varje kommun måste ta reda på hur det ser ut i den egna kommunen, och varje kommun måste ta sitt ansvar för att hitta rätt åtgärder för att lösa lärarbristen lokalt, säger Per Thalin, nationell projektledare för Attraktiv skola.