Bostadssituationen för unga förvärras
Bostadssituationen för personer i åldrarna 20–27 fortsätter att förvärras och antalet unga som bor kvar hos sina föräldrar ökar. För att klara de unga vuxnas bostadsbehov måste 119 000 nya bostäder byggas.
Hyresgästföreningen gav undersökningsinstitutet Skop i uppdrag att göra en undersökning i frågan om ungas bostadssituation. Undersökningen, som i år genomförts för fjärde gången sedan 1997, är den hittills mest omfattande, med drygt 4 000 intervjuer. Till skillnad från tidigare år har man i år även sett över situationen i Malmö och Göteborg. Tidigare ingick bara Stockholm. 1997 uppgav 41 procent av de tillfrågade att det var mycket eller ganska svårt att få tag på en lägenhet. I år visar det sig att siffran stigit med 24 procent, alltså till 65 procent.
– Det största problemet är att det helt enkelt går utför med bostadsmarknaden. Som det ser ut kommer antalet unga att öka de närmsta tio till femton åren. Eftersom vi lever i ett samhälle som utgår från dom som har, och eftersom det finns många unga som inte har, är det dessa människor som drabbas, säger Sven Bergenstråhle, ansvarig för undersökningen på Hyresgästföreningen.
Han anser att vi i Sverige idag lever i ett medelklassamhälle som inte tar hänsyn till de som lever under denna klass.
– Vi har redan en underklass där vi kan se att exempelvis fattigdom och utländsk härkomst hör ihop. Ett stort problem är att människor med mindre pengar inte har råd att skaffa sig ett drägligt boende, säger Bergenstråhle.
Andelen personer som bor hemma har sedan 1997 ökat från 15 procent till 21 procent 2003. Gör man ytterligare en åldersuppdelning, framgår att de unga som är mellan 20 och 23 år gamla och som bor hemma har ökat från 25 procent 1997 till drygt 34 idag. Av de tillfrågade vill åtta av tio flytta hemifrån inom ett år. En önskan som endast kommer att slå in för ett fåtal.
– Det måste byggas mängder med bostäder. För att vi ska märka en skillnad måste man satsa stort. Dessutom måste det vara billigt att bo i dessa nya bostäder. Som det ser ut idag har många hyresrätter omvandlats till bostadsrätter. Detta drabbar dem som har ont om pengar. Släpper vi marknaden fri på det här viset kan de med mycket pengar köpa upp stora delar, säger Sven Bergenstråhle.
Bara 59 procent, det vill säga 495 000, av alla mellan 20-27 år har en egen bostad i det avseende att de har ett förstahandskontrakt på en hyreslägenhet eller en egen bostadsrätt. Detta är en minskning till motsvarande siffra år 1997, som då låg på 62 procent.
Enligt undersökningen lever minst 29 procent, eller cirka 242 000, av de unga i Stockholm, Göteborg och Malmö, under minimala ekonomiska förhållanden. Efter att hyra är betald har de kvar 3 800 kronor, vilket enligt Konsumentverkets normer gör att de betraktas som fattiga. Mambor, alltså folk som bor hemma, är inte inräknade eftersom de ofta slipper betala för mat, elektricitet och telefon. I alla fall i mindre utsträckning.
Bergenstråhle menar att det inte är många politiker som förstår eller vågar sig på bostadsfrågorna. Han säger att det är en hel hord förslag som måste till för att en rejäl satsning ska kunna genomföras.
– Samhället måste ha inflytande över byggbar mark. Dessutom måste staten ta större ansvar för kreditriskerna. Det innebär att staten måste ställa upp med kreditgaranti, så att byggbolagen, eller för all del kommunerna, vågar bygga.
Sven Bergesnstråhle säger att en stor del i byggandet av nya bostäder handlar om kostnaderna och menar att det faktisk går att bygga mycket billigare än vad som görs.
