En vapenvila har utlysts och Israel har börjat dra tillbaka trupper. Det kan tyckas hoppingivande, men konflikten mellan Israel och Palestina har långt kvar innan sin upplösning. I värsta fall glöms Palestina bort när USA inte längre har intresse av området.
I måndags öppnades gränserna mellan norra och södra Gaza, efter att Israel dragit tillbaka sina trupper. Den barrikad av cement och sand, som israeliska militär byggt upp, revs. Kort därefter rullade det första palestinska fordonet över gränsen.
Tillbakadragandet av Israels trupper är förstås ett led i den nu påskyndade fredsprocessen, initierad av USA.
Efter att vapenvila utlysts av de starkaste väpnade palestinska grupperna – Islamiska jihad, Hamas samt al-Aqsamartyrenas brigad – var israeliska militären snabb att dra tillbaka trupperna från Gaza och Betlehem. Detta som ett första steg mot det som enligt Färdplanen för fred ska bli ett självständigt Palestina 2005.
Vapenvilan, som dock redan på måndagen bröts, kom efter några dagars förhandlingar mellan de tre väpnade grupperna och den palestinska ledningen.
Israels tillbakadragande påbörjades så fort vapenvilan inletts. Inga datum i framtiden fastställdes, utan åtgärderna inleddes i princip i samma stund som de offentliggjorts.
Men svårigheterna är fler än de framgångar som hittills nåtts.
I de områden som Israel drar sig tillbaka ifrån, har den palestinska myndigheten förklarat sig villig att ta över ansvaret för ordning och säkerhet. Frågan är hur detta ska gå till.
Hela den palestinska infrastrukturen, administration och myndigheter inkluderat, är sönderbombad av Israel. Den palestinska polisen tillåts inte patrullera med vapen. Palestinas ekonomi ligger i ruiner och blir inte bättre av att arbetslösheten har ökat rekordartat – Israel har sedan en tid i praktiken börjat bojkotta palestinier som (underbetald) arbetskraft i Israel. De lågstatusyrken, som palestinier tidigare kunde försörja sig på i Israel, går numera till kineser och andra som aktivt lockas till Israel.
Bosättare med extremistiska åsikter har hittills gjort livet surt för de palestinier som bott i närheten.
De lever mitt i de palestinska, oftast de mest bördiga, områdena under beskydd av israelisk militär som har uttalat uppdrag att skydda bosättarna men inga instruktioner att skydda palestinier från övergrepp.
USA, som främst drivit igenom fredsprocessen i syfte att kunna intervenera i övriga Mellanöstern, kommer att ta sin hand från Palestina så snart situationen formellt ser ut att vara uppklarad. USA vill visa sin goda vilja för att inte betraktas med alltför stor misstänksamhet av de övriga arabiska staterna.
Oroshärden i Palestina har inneburit en alltför stor osäkerhetsfaktor, om USA ska våga rita om Mellanösterns karta i någon större skala. Därför behövs ett mycket snabbt slut på konflikten. ”Fredsprocessen” i Palestina kan därför komma att avslutas utan att en egentlig lösning nåtts. Då fortsätter övergrepp och förföljelse, då fortsätter den ekonomiska krisen, då kommer alltfler palestinier leva i en våldsam och dessutom fattig vardag – utbredd kriminalitet kommer som ett brev på posten. Och polisen står obeväpnad, underbemannad och utan resurser.
Men då har världens blickar antagligen riktats åt ett annat håll.
